Annons
Nyheter

Finns det några lyckliga barn här?

Finns det några snälla barn här?
Se där dagens stora fråga när Tomten träder in i vardagsrummen. Än så länge. För annars kunde en fråga i tiden vara:
Finns det några lyckliga barn här?
Ty det är inte snälla vi ska vara längre, det är lyckliga.
Nyheter • Publicerad 24 december 2009
Mycket talar för att tomten är traditionalist. Så lita på att den första frågan även i år blir den gamla vanliga:"Finns här några snälla barn?"
Mycket talar för att tomten är traditionalist. Så lita på att den första frågan även i år blir den gamla vanliga:"Finns här några snälla barn?"Foto: / SCANPIX

2009 är året då lyckan blev trend. Stefan Einhorns tummade Konsten att vara snäll fick vackert maka på sig när vi istället skulle lära oss konsten att vara lyckliga. Självhjälpsböcker på alla nivåer har samsats med avancerade instruktioner av utbildade terapeuter. Det har hörts krav på lyckominister och skolundervisning i hur man blir lycklig.

Folkets lycka är en av våra största politiska utmaningar, skrev de grönas Maria Wetterstrand i en debattartikel. I denna sin ambition har hon sällskap av bland andra Frankrikes Sarkozy som anlitat forskare för att få hjälp att komplettera BNP med ett mått på lyckan.

Annons

Wetterstrand fyllde 36 år i höstas och har därmed knappt tio år kvar tills hon är 46 år och fem veckor, den tid i livet då risken är som störst att lyckokurvan dippar. I varje fall enligt en av de många undersökningar som Johan Norberg hänvisar till i sin Den eviga matchen om lyckan, den för den samhällsintresserade kanske mest givande lyckoboken.

Inte bara för att den sätter in jakten på lyckan i ett historiskt sammanhang och tecknar dess kamp mot lidandet, som under andra perioder varit det hyllade idealet. Utan därför att Norberg varnar för att göra lyckan till politiskt projekt. Det som låter så lockande, visst önskar vi alla lycka, riskerar att urarta i en flummig politik där en viss livsstil ska regleras fram i den allmänna lyckans namn.

Det finns seriös lyckoforskning och intresset för vårt psykiska välbefinnande är välgörande efter ett årtionde då det handlat mer utseende och silikon än insida och pumpad självkänsla. Det är optimisternas tid nu, skrev Svenska Dagbladet häromveckan och tipsade om vikten av att tänka positivt och fokusera på det som är bra.

Vardagliga tips kan leda långt och ska inte föraktas. Lättköpt banal glättighet är dock ett irrspår i en lyckojakt som kräver mer förfinade vapen än en allmän order om att fästa mungiporna i högt läge.

Förresten är det inte alltid så enkelt med lycka. På sajten Allt om barn ges sju tips för att få lyckliga barn. Ett av de första är "Försök inte att göra ditt barn lyckligt”, ?vilket förklaras med att man som förälder ska ge upp tron att man är ansvarig för barnets lycka:

"Det kan låta motsägelsefullt, men det bästa för att skapa en varaktig lycka hos barnet kan vara att sluta försöka få henne/honom kortsiktigt lycklig för stunden”, råder den tillfrågade experten.

Se där ett råd som kanske kan få en och annan att slappna av, oavsett om man nu är förälder eller politiker. Eller för den delen Jultomte. Varför stressa barnen i lyckojakten när man kan hålla fast vid den ursprungliga frågan:

"Finns det några snälla barn här?"

Dessutom är trygga traditioner ett beprövat sätt att främja välbefinnande, både hos barn och vuxna.

God Jul!

Katarina Larsson
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons