EU-regel hindrar industrins klimatomställning
Om svensk industri följer nuvarande färdplaner kommer utsläppen av växthusgaser att halveras till 2045. Framför allt är det planerna på kolfri stålframställning vid SSAB och koldioxidinfångning vid Cementa och Preem som beräknas ge effekt.
Det framgår av rapporten "Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2019", som Naturvårdsverket nu släpper på eget initiativ.
– Det sker en hel del där företagen själva satsar nu, och där teknikutvecklingen har kommit långt. För ett år sedan var det svårare att se den här minskningen som behöver ske. Men nu är vår bedömning att prognosen är betydligt bättre, säger Daniel Engström Stenson, klimatanalytiker vid Naturvårdsverket, till TT.
Ökad återvinning
Men han understryker att det krävs mer för att nå ända fram. Riksdagens mål är att Sverige ska nå netto-nollutsläpp av växthusgaser senast 2045.
Och då måste utsläppsminskningarna inom industrin bli betydligt större. Rapporten pekar på ett antal olika lösningar, som i viss mån redan finns tillgängliga. Några exempel som nämns är effektivare materialanvändning, att satsa på produkter med längre livslängd och att öka materialåtervinningen.
På EU-nivå skulle sådana åtgärder kunna minska utsläppen från stål-, cement- och kemiindustrin med 60 procent. Exakt hur siffrorna skulle bli för Sveriges del går dock inte att säga då specifikt underlag saknas.
Måste avspeglas i priset
En av de största bromsklossarna för industrins omställning till energieffektivare processer är enligt rapporten EU:s generösa utdelning av gratis utsläppsrätter till industrier som är extra koldioxidintensiva – och som riskerar "koldioxidläckage". Det är en mekanism som ska säkra den europeiska industrins konkurrenskraft.
– Teknikutvecklingen har kommit långt och det har gått fort de senaste åren. Men om inte utsläppen avspeglas i priset finns inget incitament att välja det klimatsmarta initiativet, så den fria tilldelningen måste på sikt upphöra, säger Daniel Engström Stenson.
Enligt nuvarande regelverk fortsätter den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom EU åtminstone fram till 2030.
