Efter år av kritik – häktesreglerna kan lättas

Brott Artikeln publicerades
Asap Rocky, till höger, släpptes fri i samband med att huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt avslutades den 2 augusti 2019. Han dömdes senare till villkorlig dom för misshandel. I förgrunden hans manager John Ehmann. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT
Asap Rocky, till höger, släpptes fri i samband med att huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt avslutades den 2 augusti 2019. Han dömdes senare till villkorlig dom för misshandel. I förgrunden hans manager John Ehmann. Arkivbild.
Regeringen föreslår en rad förändringar för att lätta på de hårt kritiserade häktningsreglerna i Sverige. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Regeringen föreslår en rad förändringar för att lätta på de hårt kritiserade häktningsreglerna i Sverige. Arkivbild.
En manlig häktesvakt öppnar dörren till en cell på häktet i Huddinge, ett av Kriminalvårdens säkerhetshäkten. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT
En manlig häktesvakt öppnar dörren till en cell på häktet i Huddinge, ett av Kriminalvårdens säkerhetshäkten. Arkivbild.

Asap Rockys inlåsning på Kronobergshäktet i Stockholm i somras skapade en sällan skådad debatt om de svenska häktesreglerna.

Och efter flera år av svidande kritik mot det svenska regelverket – från bland andra FN och Barnombudsmannen – föreslår nu regeringen flera förändringar för att öka rättsäkerheten.

Amerikanska fans ville se bojkott av svenska företag, ledamöter från USA:s kongress uppmanade Sveriges regering till aktion, och Donald Trump twittrade ut sin bedrövelse över statsminister Stefan Löfvens (S) vägran att blanda sig i.

Men Asap Rocky satt där han satt.

Från det att han häktades den 5 juli till det att huvudförhandlingen i tingsrätten avslutades den 2 augusti, var han frihetsberövad och placerad på Kronobergshäktet i centrala Stockholm.

Och trots att mycket av den utländska kritiken mot häktningen av Asap Rocky byggde på missförstånd av det svenska rättssystemet (här finns inget borgensystem som låter en person gå fri mot en ekonomisk garanti) lade den ändå grund för en bredare nationell debatt om häktningsreglerna i landet.

FN:s kommitté mot tortyr

Kritiken har funnits länge. I åratal har Sverige klandrats för bland annat långa häktningstider och omfattande användning av restriktioner, bland annat av Europarådet och FN:s kommitté mot tortyr. Restriktioner innebär att den häktade varken får lyssna på radio, se på tv eller läsa tidningar, inte heller får personen umgås med andra häktade.

Under lång tid har omkring två tredjedelar av samtliga häktade i Sverige belagts med sådana restriktioner.

För att motverka det föreslår regering nu i en lagrådsremiss att det ska vara domstolen, inte åklagaren, som ska besluta om vilka restriktioner som ska användas. Regeringen tror att detta ska leda till en mer återhållsam användning av restriktioner.

Systematiska brister

Det har även funnits skarp kritik mot hur barn häktas i Sverige. I en rapport från 2013 skrev Barnombudsmannen att det fanns systematiska och långtgående brister i hur frihetsberövade barns mänskliga rättigheter efterlevdes. Kritik har även riktats från bland annat FN:s kommitté för barnets rättigheter, JO och advokatsamfundet.

Enligt regeringen innebär förslaget att barnrättsperspektivet ges ett större genomslag. Det föreslås bland annat att en person under 18 år som är häktad ska ha rätt att umgås med personal eller någon annan minst fyra timmar om dagen.

Obegränsad häktning

Annan återkommande kritik mot det svenska regelverket är att det saknas en gräns för hur länge någon kan sitta häktad. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen ett tak på högst sex månader, och max tre för personer under 18. Undantaget är om det finns synnerliga skäl, exempelvis när brottet är särskilt svårutrett för att det är en del i organiserad brottslighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Fakta

Fakta: Förslag på nya häktningsregler

Regeringens förslag i lagrådsremissen:

En misstänkt får som utgångspunkt vara häktad i längst sex månader fram till dess att åtal har väckts. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år är motsvarande tid tre månader. Tiderna får överskridas om det finns synnerliga skäl.

En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.

Rätten ska besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt.

Möjligheterna att hålla en gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas.

Åklagaren ska redovisa en tidsplan för förundersökningen.

Den som inte har fyllt 18 år och som är gripen eller anhållen får hållas i förvar i polisarrest endast om det är absolut nödvändigt, och ska därför som utgångspunkt placeras på något annat ställe.

Det tydliggörs att den som inte har fyllt 18 år får anhållas endast om det finns synnerliga skäl.

Källa: Regeringskansliet

Visa mer...