Varning från Världsbankens chef
EU-ländernas åtgärder hittills mot krishärdarna räcker inte, anser han också.
Zoellick uttalar sig i en intervju som publicerades i tidningen Weekend Australian på lördagen.
– Det är möjligt att strukturerna i eurosamarbetet kan visa sig vara den största utmaningen just nu, säger han.
Zoellick är före detta finansminister i USA – vars kreditvärdighet ifrågasatts genom sänkt betyg hos värderingsinstitutet Standard & Poor's – men han säger sig vara mer oroad av hur statsskulden hanteras i euroländer.
Manöverutrymmet är i dag inte lika stort som när det behövdes krisåtgärder efter kollapsen 2008, anser Zoellick.
– Lärdomen från 2008 är: Ju senare du agerar, desto mer blir du tvungen att göra.
Tysk tröghet
Euroländernas regeringar har bråttom att söka stöd i sina parlament för krispaket. Även i länder som inte drar åt svångremmen är entusiasmen måttlig. Norbert Lammert, talman i tyska förbundsdagen, säger till Frankfurter Allgemeine Zeitung – avsett för förbundskansler Angela Merkels öron – att de dagar som avsatts (20–23 september) inte räcker för att ventilera nya beslut som rör eurozonens räddningsfond EFSF.
Både väljare och politiker i Tyskland knorrar och vill se hårdare krav på länder som inte sköter sig.
Italien sparar
Regeringen i Italien antog ett stort sparpaket i fredags, med stora besparingar för lokala och regionala myndigheter och en ny skatt för höginkomsttagare. Detta för att Europeiska centralbanken (ECB) ska vara redo att skydda värdet på italienska statsobligationer.
– Mitt hjärta blöder, sade premiärminister Silvio Berlusconi.
– Vi som skrutit om att aldrig stoppa våra händer i det italienska folkets fickor. Men situationen i världen har förändrats och vi fann att vi stod inför den största globala krisen någonsin, sade han.
"Solidaritetsskatten" blir fem procent under två år för dem som har en årsinkomst på 830 000–1 390 000 kronor och tio procent för dem som tjänar ännu mer.
Italiens krisplan måste klara en omröstning i parlamentet i september.
Tillväxt i fara
Ekonomer har välkomnat åtgärderna, men också uttryckt oro för landets tillväxt.
– Skattehöjningar kommer inte att hjälpa ekonomin, som redan nu är stagnerande, och konsumenternas förtroende kommer säkerligen att falla ytterligare, sade Rad Badiani, ekonom på IHS Global Insight.
En fråga är också hur länge Tyskland och Frankrike klarar att utfärda krisstöd utan att äventyra sin egen finansiella stabilitet. På tisdag ska Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy träffas igen.
Krislösningar Många hoppades på lugn när det nya krispaketet för Grekland presenterades den 21 juli. Det blev inte så. Italien och Spanien har ansträngd ekonomi och snart fick länderna se sina räntor stiga till rekordnivåer.Den senaste tiden har Europeiska centralbanken (ECB) köpt statspapper från bland annat Spanien och Italien i avvaktan på att euroländerna ska godkänna uppgörelsen från den 21 juli. Eurozonens stats- och regeringschefer enades då också om att EU:s krisfond EFSF ska få befogenhet att köpa obligationer från krisländer.EFSF (Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten) är inrättad för att upprätthålla stabiliteten i euroområdet, men marknadsbedömare anser att fonden skulle behöva bli nästan tre gånger så stor för att klara påfrestningar från Italien eller Spanien, inte bara från mindre länder som hittills.Det blir svårt att få de 17 euroländerna att enas om fler räddningsmiljarder. Särskilt Tyskland är emot att bidra med mer pengar. (TT)
