Annons
Nyheter

Värme och kyla påverkar språket

Tänk på en varm person och ge den ett förnamn.
Nyheter • Publicerad 10 juni 2010

Vad tror du svaret blir?

Jo, sannolikt ett kvinnonamn.

Annons

Varmt och kallt kopplas till olika saker här i livet, visar en färsk doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

Det är Annika Bergström som har undersökt hur temperaturadjektiv används i svenska språket.

Bland annat visar det sig att värme associeras mer med kvinnor medan kyla förknippas oftare med män.

– Vissa begrepp i språket hänger samman med varandra. Vad gäller exempelvis värme hamnar det ihop med liv, ljus, rörelse, mjukhet och kvinnlighet, och kyla tillsammans med död, mörker, hårdhet, stillastående och manlighet. Ursprunget till kopplingen värme/kvinnlighet är antagligen att var kvinnorna som tog hand om barnen, bar det nära kroppen, och då får man sambandet med kroppsvärme, känslor, kvinnlighet och så vidare, säger Annika Bergström.

– Många associationer sker omedvetet när det gäller hur vi tänker och uppfattar saker och ting.

Olika i världen

Men säg det som är enkelt här i tillvaron. För en svensk är sannolikt en varm person ett positivt uttryck. Omtänksam och generös och bra på alla sätt och vis. På arabiska är det dock inte så vanligt att tala om känslomässigt varma personer eftersom värme ofta är besvärande i klimatet, konstaterar Annika Bergström.

Liknande skillnader finns mellan andra områden och språk.

– Det är något att tänka på när det gäller översättningar mellan språken. Associationerna till ett ord kan vara helt olika.

Finns gränser

Annons

Men, om man nu gillar värme så finns det väl gränser. Het – då har nog temperaturen skruvats upp väl mycket..? Nej, säg inte det, åtskilliga människor skulle tacka och ta emot.

– Ordet het används för en populär eller sexig person. En riktigt "heting", det är ett roligt ord, tycker jag.

Och att chilla. Vad gör man då? Jo, tar det lugnt.

– Det kommer från engelskans chill, att kyla. Överhuvudtaget har engelskan ett stort inflytande på svenska uttryck, säger Annika Bergström.

Hon blev inte direkt överraskad av resultatet av undersökningen.

– Det är tydligt att metaforiken i språket inte är slumpmässig, utan man kan se vissa centrala kopplingar mellan temperatur och känslor och hur vi känner oss. Annan forskning inom psykologi och medicin styrker det här.

Värmeord Annika Bergströms avhandling har titeln "Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv".Undersökningen har gjorts bland annat genom sökningar på adjektiv i en årgång av Göteborgs-Posten och romaner på svenska utgivna av Bonniers.Dessutom har studenter i svenska fått associera till orden varm och kall. (TT)

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons