Nästan var fjärde drabbad i Jemen är barn
I mars 2015 startade ett fullskaligt inbördeskrig i Jemen, som efter sex år beskrivs som världens största humanitära katastrof.
När Rädda Barnen översätter det mänskliga lidandet till siffror framgår det att barnen har burit en stor börda de senaste tre åren.
– Det är främst barnen i frontlinjestäder som till exempel al-Hudaydah och Taiz. Där har vi inte bara sett bombningar utan även artilleribeskjutning och krypskyttar. Det är dels en eskalering av våldet och dels olika typer av våld som används, säger Alan Frisk, biträdande humanitär chef vid svenska Rädda Barnen.
Svårt att nå vården
Antalet civila som har blivit skadade eller dödade har minskat sedan 2018, men andelen barn har blivit något större, mellan en fjärdedel och en femtedel. Det senaste året har pandemin gjort det svårare att hjälpa dem som behöver hjälp.
– Den har framför allt gjort att sjukvården blivit ännu mer ansträngd, vilket har varit särskilt kännbart på de kliniker där vi behandlar barn för akut undernäring. Nu när det är fler fall som har påverkats av covid-19 är sjukvårdssystemet på väg att kollapsa, säger Frisk.
Hjälporganisationer bistår landets olika vårdinrättningar, dit människor behöver ta sig själva. Blockaden runt landet innebär dock bland annat att det är svårt att få tag på bensin – och att få kan ta sig till vården, enligt Frisk.
– När det gäller just barn som drabbats av våldet så blir det allt vanligare att Rädda Barnen får gå in och betala kostnader, inte bara för sjukvård utan även transport.
Ingen ljusning i sikte
Svältkatastrofen som har följt i krigens spår riskerar att förvärras. FN beräknar att 400 000 barn som är yngre än fem år lider av akut undernäring. Chefen för FN:s utvecklingsprogram sade nyligen att snåla bidrag från omvärlden kommer att innebära att fler dör.
Allt pekar åt fel håll just nu, enligt Alan Frisk vid Rädda Barnen.
– Jag förstår inte hur barnen ska kunna klara av ytterligare ett år av krig, säger han.
– Om vi inte får till ett eldupphör snart för att kunna utöka hjälpsändningar så kommer det tyvärr riskera flera miljoner barns liv.
Bakgrund: Krigets Jemen
Jemen, på Arabiska halvöns spets, är till ytan något större än Sverige. Landet har en uppskattad befolkningsmängd på drygt 28 miljoner invånare, och är ett av de fattigaste länderna i Mellanöstern.
Den våg av folkliga protester som bröt ut i arabvärlden 2011 spred sig också till Jemen. I slutet av 2011 lämnade president Ali Abdullah Saleh ifrån sig makten och efterträddes 2012 av sin vicepresident Abd Rabbu Mansur Hadi.
De shiitiska Huthirebellerna i landet kände sig diskriminerade av centralregeringen och 2014 belägrade de huvudstaden Sanaa för att få igenom sina krav på ökat inflytande. De fick stöd av Saleh och ökade trycket ytterligare i början av 2015. President Hadi flydde till hamnstaden Aden och senare till Saudiarabien.
Huvudkonflikten i Jemen står mellan de Iranstödda Huthirebellerna och president Hadis styrkor. En saudiskledd allians gick in i kriget i mars 2015, till stöd för regeringssidan, och började flygbomba rebellmål.
Sedan dess har situationen för civilbefolkningen förvärrats drastiskt. Tiotusentals liv har krävts och omkring 3,3 miljoner människor har enligt FN tvingats på flykt. Mat och mediciner saknas och FN har beskrivit läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.
Källa: Landguiden/UI
