Var 20:e elev miste studiebidrag
De 19 000 gymnasieeleverna som rapporterades till Centrala studiestödsnämnden (CSN) motsvarar 5,2 procent av alla elever. Det är en rekordhög andel och ökningen beror på att reglerna skärpts. Från årsskiftet ska skolorna rapportera redan efter några få timmars ogiltig frånvaro, och inte som tidigare frånvaro på 20 procent av undervisningstiden eller mer.
Killar blir av med bidraget i högre grad än tjejer och elever i fristående gymnasieskolor mer än i kommunala. I kommuner som Hylte, Nykvarn och Arjeplog blev inte en enda elev av med bidraget. I Gällivare däremot fick var tionde gymnasieelev utbetalningarna stoppade.
Fattiga drabbas mest
CSN:s sammanställning visar också att den grupp elever som får ett inkomstprövat extra tillägg i högre grad än snittet straffar ut sig från studiebidraget. Med andra ord: Familjer med små ekonomiska marginaler, oftast med lägre inkomst än 85 000 kronor per år, drabbas oftare.
– En svår ekonomisk situation kan ju påverka studierna, men vi har inte undersökt kopplingen närmare, säger CSN:s utredare Andreas Dahlkvist.
Sätta stopp tidigt
CSN:s generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg pekar på skolornas ansvar:
– En av poängerna med rutinförändringen är att skolan ska uppmärksamma frånvaron så tidigt som möjligt. De problem som kan ligga bakom frånvaron ska vara möjliga att ta tag i innan det gått för långt.
Indragen studiehjälp kan också påverka andra stöd, som bostadsbidrag, underhållsstöd och flerbarnstillägg. Hur många familjer som påverkas på det sättet är inte känt. Men en av regeringen tillsatt utredning undersöker just den frågan och ska om ett år lägga fram förslag hur studiestödet kan moderniseras.
