V: PKK-flaggor och vapenstöd påverkade oss

Vänsterpartiet gick från 8,0 procent i valet för fyra år sedan till dryga 6,7 procent 2022.

I valanalysen, som tagits fram av biträdande partisekreterare Hanna Gedin, uppger man att bilden av partiets klimatpolitik påverkade V negativt.

Partiet tog fram en ny strategi under 2020 för att utveckla politiken i klimatfrågan – fokus på individens ansvar och marknadslösningar skulle minska och fokus skulle istället öka på offentliga investeringar. Företrädare för Vänsterpartiet protesterade offentligt mot omläggningen och enligt valanalysen blev bilden att V tonade ned klimatfokuset.

"Ledande partiföreträdare fick sällan frågor om sakinnehållet i den nya klimatpolitiken, utan fick i huvudsak besvara frågor utifrån narrativet att klimatpolitiken försvagats för att locka SD-väljare och att det fanns en betydande intern konflikt i frågan", står det.

När regeringen sedan den 28 februari föreslog att skicka vapen till Ukraina så var Vänsterpartiet det enda parti i riksdagen som röstade nej.

Två dagar senare, efter ett nytt partistyrelsemöte, ändrade sig V och landade i att man skulle godkänna vapenleveranser. Bilden av partiet blev återigen negativ, enligt valanalysen.

– Partistyrelsen läste initialt av opinionen fel och fattade ett beslut som fick många att höja på ögonbrynen, och rättade sig därefter ganska snabbt, säger Hanna Gedin.

Sammantaget tappade partiledaren Nooshi Dadgostar stort i förtroende under ett halvår, från 32 procent till 20 procent.

Även aktionen med PKK-flaggor under Almedalsveckan nämns i valanalysen. Ledande partiföreträdare demonstrerade, utan partiledningens kännedom, till stöd för kurderna med en PKK-flagga.

Två partier – Socialdemokraterna och Centerpartiet – använde händelsen aktivt för att skada Vänsterpartiet i opinionen och peka ut partiet som att det saknade regeringsduglighet, står det i analysen.

"Ett impopulärt första beslut om nej till vapen till Ukraina och PKK-flaggviftande i Almedalen, påverkade valresultatet negativt."

– Det tog definitivt fokus från vad vi ville prata om, nämligen människors ekonomiska villkor och förbättrad välfärd, säger Gedin och nämner att flaggviftandet också gjorde det svårare för V att lyfta kurdernas situation.

Dessa faktorer borde dock enligt partiet ha lett till ett liknande valresultat som 2018 om det inte vore för att stora delar av Vänsterpartiets väljare valde att stödrösta på Miljöpartiet. En del gick också över till Socialdemokraterna. En förklaring är enligt valanalysen att väljarna i oroliga tider drogs till dåvarande statsminister Magdalena Andersson.

Även bilden av vänstersidan som ett splittrat regeringsalternativ jämfört med högersidan påverkade V negativt. Enligt Gedin finns det en frustration inom V om att Socialdemokraterna inte agerar för att hålla samman sitt regeringsunderlag och att man tillåter Centerpartiet sätta bilden av att Vänsterpartiets röster inte skulle räknas.

– Jag tror att det påverkade Vänsterpartiets möjligheter i riksdagsvalet och bilden av den rödgröna sidan och ledde slutligen till att de rödgröna inte kunde bilda regering.