Första federala avrättningen i USA på 17 år

Den nu avrättade mannen var dömd för att ha mördat en familj under ett rån 1996. Syftet med rånet ska ha varit att skaffa pengar till en "arisk folkrepublik" i nordvästra USA. Mannen har enligt sin advokat senare slutat vara anhängare till vit makt-rörelsen.

Före avrättningen förklarade han sig oskyldig till morden, rapporterar nyhetsbyrån AP.

– Jag har gjort många misstag i mitt liv, men jag är ingen mördare. Ni dödar en oskyldig man.

Flera släktingar till människor som fallit offer för mannens brott har begärt att avrättningen skulle skjutas upp då de ansåg att coronapandemin gjorde det farligt att resa för att bevittna avrättningen. Deras begäran avslogs i en appellationsdomstol i söndags och även senare i Högsta domstolen.

Deras advokat säger att regeringen satte familjen i en situation där de tvingades välja mellan sin rätt att bevittna avrättningen och sin egen hälsa och säkerhet.

Under natten mot tisdagen meddelade Högsta domstolen att de federala avrättningarna skulle få återupptas. Med sitt beslut gick domarna emot ett tidigare besked från en lägre domstol om att avrättningarna skulle skjutas upp.

"Vi går emot distriktsdomstolens preliminära föreläggande så att avrättningarna kan genomföras som planerat", står det i Högsta domstolens dom. Beskedet påverkar bland annat fyra avrättningar som enligt justitiedepartementets plan skulle genomföras under juli och augusti, bland dem den som nu har genomförts.

De flesta brotten i USA prövas i domstolar i de olika delstaterna, men federala domstolar prövar många av de mest allvarliga brotten, bland annat terrorism och hatbrott. Avrättningar genomförs i vissa delstater men en debatt om vilka gifter som får användas i dödliga injektioner har bidragit till att ingen federal fånge har avrättats sedan 2003 – förrän nu.

I fjol beslutade justitiedepartementet att återigen börja avrätta dödsdömda för federala brott efter att president Donald Trump efterfrågat hårdare straff för våldsbrott.

Mannen skulle enligt planen ha avrättats på måndagen, men sju timmar före utsatt tid meddelade domaren Tanya Chutkan att den och de tre andra avrättningar som planerats för sommaren skulle skjutas upp med anledning av att de rättsliga turerna kring dödliga injektioner drar ut på tiden. Hon hänvisade till att användandet av en enda drog, pentobarbital, i avrättningen skulle kunna orsaka "extrem smärta och onödigt lidande" och kan bryta mot ett konstitutionellt förbud mot det som kallas grymma och ovanliga straff.

Hennes beslut bekräftades av en appellationsdomstol, men hävdes alltså på tisdagsmorgonen av Högsta domstolen.

Högsta domstolen fattade sitt beslut efter en begäran från regeringen, som i sin ansökan skrev att ytterligare ett stopp skulle hindra planerna på att ge en "värdig och human dödlig injektion".

I förra veckan uppmanade fler än 1 000 religiösa ledare i USA presidenten att lägga ned planerna på att återuppta federala avrättningar.

Under 2019 avrättades 22 människor i USA:s delstatsfängelser. Endast tre federala avrättningar har genomförts i USA sedan dödsstraffet återinfördes 1988.