Uranstopp hindrar inte gruvbrytning
De nya fyndigheterna av sällsynta jordartsmetaller i norra Sverige gör att frågan om förbud mot uranbrytning åter är aktuell, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Näringsminister Ebba Busch (KD) vill inte att uranförbudet ska stå i vägen för brytning av viktiga sällsynta jordartsmetaller, som är så viktiga för den gröna omställningen, förklarar hon för Ekot.
Men det blir inte någon krock mellan uranförbud och brytning av sällsynta jordartsmetaller på de flesta ställen där de riktigt stora nu kända fyndigheterna finns, enligt Erik Jonsson, statsgeolog vid Sverige geologiska undersökning SGU och adjungerad professor i mineralogi vid Uppsala universitet.
– Jag har inte sett några analyser från LKAB om detta i Per Geijermalmerna, men Kirunamalmerna vet vi ganska mycket om. Generellt sett så finns inget samband med uranförekomst och sällsynta jordartsmetaller i Kirunamalmen, även om man på senare tid påvisat lokala förhöjningar av förekomst i sprickor, säger han.
TT: Är det nödvändigt att riva upp förbudet mot uranbrytning för att kunna bryta sällsynta jordartsmetaller i Kiruna?
– Nej, rimligen inte i Kiruna, säger han.
Samma sak är det vid de stora fyndigheterna vid Norra Kärr vid Gränna, förklarar han. Där finns inte heller några större mängder av uran, som skulle hindra brytning av de eftertraktade metallerna.
I alla sorters berggrund
Men på andra håll kan uranbrytningsförbudet hindra att sällsynta jordartsmetaller tas upp. All berggrund innehåller uran, förklarar han, men halterna varierar. På vissa ställen, som skiffrar och granitpegmatit, kan uran finnas tillsammans med sällsynta jordartsmetaller.
– Men på andra håll kan uranförbudet hindra att sällsynta jordartsmetaller bryts. All berggrund innehåller uran, förklarar han, men halterna varierar mycket. I vissa typer av berggrund, som vissa skiffrar och granitpegmatit, kan uran finnas tillsammans med sällsynta jordartsmetaller.
– Det finns sällsynta jordartsmetaller i exempelvis Olserum i nordöstra Småland, i en annan typ av fyndighet. Där finns uran tillsammans med dem.
I Olserum finns också ett pågående projekt för en möjlig framtida gruva, berättar han.
Uran måste tas om hand
Om de sällsynta jordartsmetallerna tas upp så måste också uranet finnas med i beräkningarna, konstaterar han. Mängden uran är så pass stor att det behöver tas om hand på ett säkert sätt. Han bedömer dock inte själva uranbrytningen som lönsam.
– Ingen skulle bryta uranet där för dess egen skull.
Erik Jonsson berättar att han fått frågan om uranbrytning och sällsynta jordartsmetaller inför att förbudet beslutades.
– Jag sa då att för vissa typer av förekomster så kan de sällsynta jordartsmetallerna finnas tillsammans med uran, så att det tekniskt och legalt kan bli problem om det betraktas som uranbrytning då de sällsynta jordartsmetallerna bryts.
– För att kunna få maximal potential för de sällsynta jordartsmetallerna vore det därför rimligt att uranbrytningsförbudet togs bort, säger Erik Jonsson.
Fakta: Förbud mot uranbrytning
Förbudet mot att bryta uran, som är ett radioaktivt ämne, infördes 2018.
Uran är en omdiskuterad råvara som bland annat används som kärnbränsle.
Ämnet är svagt radioaktivt och anses utgöra en betydande miljörisk.
Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har deklarerat att de vill riva upp förbudet.
Fakta: Förbud mot uranbrytning
Fakta: Sällsynta jordartsmetaller
TT
En grupp av 15 ämnen, eller 17, beroende på hur de definieras. I vissa sammanhang räknas även grundämnena skandium (Sc) och yttrium (Y) som sällsynta jordartsmetaller.
De är en grupp grundämnen som är av stor betydelse för vårt nutida samhälle, och har blivit allt viktigare för produktionen av renare och mer energieffektiv teknologi. De kallas ofta "högteknologins vitaminer" eftersom många moderna apparater inte fungerar utan dem. De används bland annat till hybrid- och elbilar, specialmagneter, vindkraftverk, solceller, mobiltelefoner, datorer, lågenergilampor.
Cerium: katalysatorer, glas, poleringsmedel, legeringar
Dysprosium: permanentmagneter (neodym-järn-bor-magneter, NdFeB)
Erbium: fiberoptik, färgning av glas, lasrar
Europium: ljuskällor, bildskärmar
Gadolinium: permanentmagneter, ljuskällor, legeringar
Holmium, lutetium, ytterbium, tulium: lasers, röntgenfotografering – har dock mindre kommersiell användning
Lantan: katalysatorer, tillsatsmedel i glas och keramiska material, batterier
Neodym: permanentmagneter (NdFeB), legeringar, keramer, lasers
Praseodym: permanentmagneter (NdFeB), batterier, keramer, legeringar, katalysatorer, poleringsmedel, tillsats i glas.
Samarium: permanentmagneter (samarium-kobolt, SmCo), optik
Terbium: som substitut till dysprosium i permanentmagneter (NdFeB), ljuskällor
Yttrium: ljuskällor, keramer, glas, legeringar och lasers
EU importerar 99 procent av sitt behov från Kina. Återvinning av metallerna står bara för några procent av behovet.
Källa: Sveriges geologiska undersökning, SGU