GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Umeå har renast luft i Europa

Den som vill ta ett djupt andetag i ren stadsluft bör ta sig till Umeå. Staden har nämligen Europas renaste luft, enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån EEA.
Miljö • Publicerad 17 juni 2021
Umeå kan andas ut – och in. Staden har renast luft i Europa. Arkivbild.
Umeå kan andas ut – och in. Staden har renast luft i Europa. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Luftföroreningar är en stor hälsofara i europeiska städer och för att hjälpa invånarna att ha koll på just sin stad lanserar EAA på torsdagen ett interaktivt hjälpmedel där alla kan se hur luftmiljön ser ut i några hundra städer.

Just nu finns det statistisk för 323 städer över hela kontinenten, och av dem har Umeå allra renast luft.

Björkarnas stad har enligt EAA 3,7 mikrogram partiklar per kubikmeter luft, långt under EU:s gränsvärde på 25 och alltså allra lägst i Europa.

Sveriges städer klarar gränsen

Men de övriga svenska städerna som hittills finns med – Uppsala, Stockholm, Göteborg och Malmö – ingår bland de 127 städer som hamnar i kategorin "bra luft" och ligger samtliga på rätt sida om såväl EU:s som WHO:s hårdare gränsvärde på 10 mikrogram per kubikmeter luft.

"Medan kvaliteten på luften har förbättrats markant de senaste åren fortsätter föroreningarna envist att vara höga i många städer över hela Europa", säger EEA-chefen Hans Bruyninckx i ett uttalande.

Tammerfors i Finland och Funchal i Portugal är tvåa respektive trea på EEA:s lista. Värre är det i fem städer som anses ha väldigt dålig luft. Allra värst är det i polska Nowy Sacz, där det uppmätts 27,3 mikrogram partiklar per kubikmeter luft, Cremona i Italien och Slavonski Brod i Kroatien.

Hundratusentals liv

En EEA-rapport från november i fjol konstaterade att Europas luft blivit renare det senast årtiondet, men att den dåliga luften bara under 2018 ledde till att 417 000 människor i 41 länder dog i förtid.

I en liknande studie, publicerad i The Lancet Planetary Health tidigare i år, beräknade en grupp forskare från Spanien, Schweiz och Nederländerna att partiklar och kväveoxider orsakar drygt 200 000 förtida dödsfall per år i Europas städer.

De konstaterade att om nivåerna av de ämnena i hela Europa skulle sänkas till de gränsvärden som förespråkas av Världshälsoorganisationen WHO skulle cirka 52 000 förtida dödsfall kunna undvikas varje år.

Fakta: EEA:s lista

De renaste, samt de svenska, städerna på EEA:s lista:

1. Umeå (3,7 mikrogram per kubikmeter luft).

2. Tammerfors, Finland (3,8)

3. Funchal, Portugal (4,2)

4. Tallinn, Estland (4,4)

5. Bergen, Norge (4,6)

6. Uppsala (4,6)

...

9. Stockholm (5,0)

21. Göteborg (6,8)

93. Malmö (9,3)

Och de smutsigaste:

319. Zgierz, Polen (25,2)

320. Vicenza, Italien (25,6)

321. Slavonski Brod, Kroatien (25,7)

322. Cremona, Italien (25,9)

323. Nowy Sacz, Polen (27,3)

EEA ger städerna betyg på en fyrgradig skala:

Bra (1–10 mikrogram per kubikmeter luft), medel (10–15), dålig (15–25) och mycket dålig (25–35).

Källa: EEA

Fakta: EEA:s lista

Kvävedioxid (NO2) bildas vid förbränning. Den främsta källan i tätorter är biltrafiken. Kvävedioxid är en giftig gas som irriterar luftvägar och slemhinnor.

Partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer kallas för PM2,5. De bildas vid förbränning i motorer, industriprocesser och vid eldning med ved och kol. Dessutom uppstår de vid transporter, då däck och bromsbelägg slits.

Partiklar påverkar både andningsorgan och andra organ och kopplas till bland annat andningsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar samt lungcancer. Barn är särskilt känsliga för partiklar, och kan drabbas av astma och försämrad lungutveckling.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO finns det ingen nedre gräns för partikelhalten, då de negativa hälsoeffekterna upphör. Därför är det viktigt att sträva efter så låga partikelhalter som möjligt, för att förbättra människors hälsa.

Inom EU är gränsvärdet för NO2 och PM2,5 ett årsgenomsnitt på 40 respektive 25 mikrogram per kubikmeter luft.

WHO har skarpare gränsvärde för PM2,5 (10 mikrogram per kubikmeter luft), men samma för NO2.

Källa: Naturvårdsverket, Lancet Planetary Health, WHO

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs mer