Annons
Nyheter

Tygbutiksmordet kan lösas med nya metoden

Dubbelmordet i Linköping klarades upp tack vare modern dna-teknik, släktforskning och detektivarbete i kyrkoböcker från 1700- och 1800-talen. Polisens kalla fall-grupper hoppas att metoden kan användas för att klara upp andra olösta mordfall och grova sexualbrott.
Rättsfall • Publicerad 13 juni 2020
Bo Lundqvist, chef för Kalla fall-gruppen i Skåne, berättar att dna-släktforskaren Peter Sjölund hjälpte dem att identifiera ett brottsoffer, den så kallade Ekebymannen som hittades död i Ekeby utanför Helsingborg 2003. Det visade sig att mannen hade sitt genetiska ursprung i staden Rijeka i Kroatien. Arkivbild.
Bo Lundqvist, chef för Kalla fall-gruppen i Skåne, berättar att dna-släktforskaren Peter Sjölund hjälpte dem att identifiera ett brottsoffer, den så kallade Ekebymannen som hittades död i Ekeby utanför Helsingborg 2003. Det visade sig att mannen hade sitt genetiska ursprung i staden Rijeka i Kroatien. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
Peter Sjölund, dna-expert och släktforskare i Härnösand, har hjälpt polisen att klara upp dubbelmordet i Linköping med hjälp av en metod där gärningsmannens dna kördes i en släktforskningsdatabas. Resultatet bearbetades av Peter Sjölund som lyckades identifiera den mordmisstänkte.
Peter Sjölund, dna-expert och släktforskare i Härnösand, har hjälpt polisen att klara upp dubbelmordet i Linköping med hjälp av en metod där gärningsmannens dna kördes i en släktforskningsdatabas. Resultatet bearbetades av Peter Sjölund som lyckades identifiera den mordmisstänkte.Foto: Mats Andersson/TT
Peter Sjölund beskriver metoden som hjälpte polisen att lösa dubbelmordet i Linköping efter 16 år som en revolution, som är större än fingeravtrycket. Han säger att med ett fingeravtryck måste polisen ha personen, men här kan de utan att ha en aning om vem det är hitta gärningsmannen
Peter Sjölund beskriver metoden som hjälpte polisen att lösa dubbelmordet i Linköping efter 16 år som en revolution, som är större än fingeravtrycket. Han säger att med ett fingeravtryck måste polisen ha personen, men här kan de utan att ha en aning om vem det är hitta gärningsmannenFoto: Mats Andersson/TT
Peter Sjölund berättar att det krävdes extremt mycket släktforskning för att lösa dubbelmordet i Linköping. Han har kartlagt 600–700 personer från 1700- och 1800-talet för att bygga det släktnätverk som man sedan kastade ut och fångade gärningsmannen med.
Peter Sjölund berättar att det krävdes extremt mycket släktforskning för att lösa dubbelmordet i Linköping. Han har kartlagt 600–700 personer från 1700- och 1800-talet för att bygga det släktnätverk som man sedan kastade ut och fångade gärningsmannen med.Foto: Mats Andersson/TT

– I Linköpingsfallet fick man ett fantastiskt resultat. Vi hoppas att vi snart ska få köra stuvkällarmordet på samma sätt i internationella släktforskningsdatabaser så att vi kan klara upp mordet där, säger Peter Thylén, polisens kalla fall-grupp i region Väst.

Det var den 13 oktober 2005 som en 36-årig kvinna mördades när hon skulle stänga tygbutiken Stuvkällaren i Göteborg. Dna-spår från mordplatsen och bilder från en övervakningskamera utanför butiken gör att polisen är övertygad om att mördaren är en kvinna.

Annons

– Vi har lagt ner oerhört mycket arbete och topsat över 700 kvinnor i jakten på mördaren utan att lösa mordet. När pilotprojektet i Linköping är utvärderat vill vi också använda metoden, säger Peter Thylén.

Mord och sexbrott

Cheferna för Kalla fall-grupperna i region Väst, Stockholm och Syd är entusiastiska. De anser att metoden öppnar nya möjligheter att lösa olösta mordgåtor och grova sexuella brott som exempelvis Billdalsvåldtäkten mot en åttaårig flicka i södra Göteborg 1995. En 58-årig man kunde åtalas 23 år senare och dömdes förra året till sex års fängelse sedan en ny form av sökning – en familjesökning i polisens dna-register – gjorts och resulterat i en träff.

Pilotprojektet i Linköping är ett samarbete mellan dna-släktforskaren Peter Sjölund, Linköpingspolisen, Nationellt forensiskt centrum (NFC) och Rättsmedicinalverket som i veckan ledde fram till lösningen på dubbelmordet på en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna som knivhöggs till döds på Åsgatan i Linköping den 19 oktober 2004. Ett fall som gäckat polisen i 16 år.

– Den här metoden är bättre än fingeravtrycket. Med ett fingeravtryck måste du ha personen, och likaså med polisens dna-tester. Men här kan du utan att ha en aning om vem det är hitta gärningsmannen, säger Peter Sjölund.

Han berättar att det dock krävts extremt mycket släktforskning för att lösa fallet.

– Jag tror att jag har kartlagt 600–700 personer från 1700- och 1800-talet för att bygga det här släktnätverket som man har kastat ut och fångat honom med, säger Peter Sjölund.

Annat universum

Pilotprojektet började i höstas, men det var först i april som Rättsmedicinalverket hade fått fram en bra dna-profil som kunde köras i släktforskningsdatabasen Family tree dna.

– Det är första gången som Rättsmedicinalverket och NFC gör på det här viset. Polisen testar i vanliga fall 15 markörer, medan släktforskare testar mer än 700 000. Det är ett helt annat universum på dna-test. Man kan hitta släktspår flera hundra år tillbaka, säger Peter Sjölund.

När resultatet därifrån var klart valde Peter Sjölund ut ett tjugotal personer som var relevanta och började detektivarbetet med att identifiera dem.

– Det är lätt med dem som har lagt in sitt släktträd, men om man bara har ett vanligt namn är det lite bökigt.

Annons

Förra fredagen gjorde han ett genombrott och ringde Jan Staaf, som lett utredningen sedan morddagen för 16 år sedan.

– Jag sade att jag hittat honom och då bestämde vi att det var bråttom, det vore fatalt att dröja om det skulle hända något mer, säger Peter Sjölund.

Han åkte ner till Linköping, där han dubbelkollade allt och polisen började förbereda ett ingripande mot de två bröder som Peter Sjölund ringat in.

Kraftfullt verktyg

– Tidig tisdagsmorgon hade jag gjort mitt och tog en promenad i Linköping. Jag väntade på att insatsstyrkan skulle gå in och hämta dem. Även om jag var tämligen övertygad om att jag hade rätt så var det nervöst fram till polisens eget dna-test bekräftade att det var 100 procent rätt, säger Peter Sjölund.

Nu ska NFC utvärdera pilotprojektet utifrån juridiska och etiska aspekter. Polismyndigheten ska sedan besluta om metoden ska användas i fortsättningen.

– Det är inte tu tal om annat än att släktforskningsdatabaser är ett väldigt kraftfullt verktyg och att den här metoden kan bidra där traditionellt polisarbete inte lyckas, säger Ricky Ansell, verksamhetschef på NFC.

Ulrika Jarnemark är chef för kalla fall-gruppen i Stockholm. Hon säger att man nu kommer att följa utvecklingen i dubbelmordet.

– Det är fantastiskt att man lyckats att identifiera en gärningsman genom det här samarbetet, så det är klart att jag får förhoppningar. Men blir jätteglad när något sådant här händer. Kalla fall-grupperna runt om i Sverige är beroende av nya samarbeten och uppfinningsrikedom när det gäller nya tekniker.

Samtidigt betonar hon att den här metoden kanske bara är aktuell i ungefär ett tiotal av de 200 olösta mord som kalla fall-gruppen i Stockholm arbetar med. Hennes kollega Bo Lundqvist, chef för kalla fall-gruppen i Skåne, uppskattar att metoden skulle kunna användas i 10 till 20 procent av de 130 olösta fall som de har.

– Det finns inte hur många sådana här ärenden som helst, där det finns avgörande forensisk information som har en avgörande juridisk betydelse som i Linköping, men metoden kan ge helt nya uppslag och ju tidigare den används kan vi avfärda misstänkta. Det är den allra största styrkan.

Fakta: Aktuella kalla fall

Våldtäkten på en åttaårig flicka i Billdal i södra Göteborg 1995, där en man efter 24 år dömdes till sex års fängelse 2019, var det första fallet som klarades upp tack vare den så kallade familjesökningen i polisens dna-register. Familjesökningen blev möjlig efter en lagändring från den 1 januari 2019. Den innebär att dna-spår kan jämföras med registren för att få fram möjliga träffar även på nära släktingar (föräldrar, barn eller helsyskon).

Familjesökningen i polisens dna-register har använts på flera uppmärksammade olösta mord:

Mord i tygbutik i Göteborg oktober 2005: Polisen tror att mördaren är en kvinna och har gjort en familjesökning på dna som tros komma från mördaren.

Spädbarnsmord i Kungsängen 2002: Ett dött flickebarn hittades insvept i ett tygstycke vid en gångtunnel.

Rånmord på Odengatan i Stockholm, i en glas- och porslinsbutik, 1998.

Mord på Visby hotell i december 1996: en kvinnlig receptionist överfölls och dödades med en bultsax.

Mord i Nacka i april 1992. En 71-årig man hittades död i sin säng. Polisen misstänker att det handlar om ett rånmord.

Källa: Polisens kalla fall-grupper i region Väst, Stockholm och Syd.

Fakta: Aktuella kalla fall

På morgonen den 19 oktober 2004 knivhöggs en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna till döds på Åsgatan i Linköping. Fallet har gäckat polisen i 16 år. Dubbelmordet förblev olöst trots att polisen säkrade en rad spår – både fingeravtryck och dna-spår – från gärningsmannen redan första veckan.

Under polisutredningen har polisen förhört tusentals personer och topsat 6 500 personer på frivillig basis för att kunna avföra dem från utredningen. Även en fantombild och en gärningsmannaprofil har tagits fram.

I veckan kom ett genombrott. Det var efter att polisen i en pilotstudie anlitat Peter Sjölund, dna-expert och släktforskare, och använt släktforskningsdatabaser som de fann ett dna som matchade två bröder som båda bodde i Linköping.

I en morgonräd togs bröderna av polis. De topsades och den yngre broderns dna gav en 100-procentig träff.

Han är 37 år och har tidigare inte varit aktuell i den omfattande polisutredningen.

I polisförhör erkände mannen brott och är nu häktad på sannolika skäl misstänkt för två mord.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons