Turkiet: Försöker sparka oss under bordet
Sverige gör enligt Akar inte vad som är nödvändigt för att uppfylla det trepartsavtal som Sverige, Finland och Turkiet ingått om Natoprocessen, skriver engelskspråkiga Hürriyet Daily News.
Försvarsministern lyfter särskilt fram den senaste tidens protester mot Turkiet i Sverige.
– Eftersom de inte följer memorandumet utförs avskyvärda attacker mot Turkiet, presidenten i Turkiet – en Natomedlem sedan 71 år – och mot den heliga koranen, en trossymbol för miljarder människor, säger Hulusi Akar på söndagen enligt Hürriyet.
– Vad är det för logik? Vad är det för lagstiftning?
Han säger att Turkiet har retat upp sig på lömska beteenden.
– Det är vad Europa har gjort mot oss: de försöker sparka oss under bordet.
Högt tonläge
Förutom den högerextreme provokatören Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad i Stockholm i januari har bland annat upphängningen av en docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan upprört flera muslimska länder.
Tonläget har varit högt från den turkiska regeringen de senaste veckorna. För några dagar sedan sade till exempel Erdogan att så länge koranbränning tillåts kan Sverige inte räkna med ett ja till Natointräde.
Hulusi Akar kommenterade på söndagen även diskussionerna i USA om en eventuell försäljning av stridsflygplanet F-16 till Turkiet – en affär som blivit en bricka i spelet om Sveriges och Finlands ansökan till försvarsalliansen.
"Alternativ till F-16 finns"
Nyligen krävde 29 amerikanska senatorer i ett brev till president Joe Biden att en eventuell affär med Turkiet bör läggas på is tills att landet har ratificerat det svenskfinska Natointrädet.
Nu säger Akar att det finns fler möjligheter för Turkiet än att köpa amerikanska F-16.
– Vi förväntar oss att det sunda förnuftet segrar, att USA ser helheten och agerar utifrån det, säger han enligt Hürriyet.
– Vi säger också att F-16 inte är det enda alternativet.
Turkiet har tidigare köpt avancerade vapensystem av Ryssland.
Relationen med USA och andra Natovänner fick sig en törn när turkarna 2017 införskaffade det ryska luftvärnssystemet S-400.
USA har sedan dess nekat Turkiet att köpa det supermoderna stridsflygplanet F-35.
Fakta: Den svenska Natoansökan
Turkiet och Ungern är de enda Natoländer som ännu inte har ratificerat den svenska respektive finska ansökan.
Medan tonen från Turkiet hårdnat har Ungern signalerat att landet ställer sig positivt till Sverige och Finland i Nato. Ett godkännande väntas i ungerska parlamentet i vår.
Sverige och Finland slöt i somras ett avtal med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.
Efter att alla 30 Natomedlemmars parlament godkänt Sveriges och Finlands ansökan måste även ansökarländernas parlament godkänna anslutningsprotokollet, och skicka in det till det amerikanska utrikesministeriet. USA skickar därefter ett brev till Nato och meddelar att de nya länderna har upptagits i försvarsalliansen.