Annons
Nyheter

Turkar går till val i en "urusel" demokrati

På söndag går turkarna till val – i ett demokratiskt system som ligger "uruselt" till i mätningar.
Framför allt skapar en begränsad press- och yttrandefrihet i Turkiet orättvisa förutsättningar.
Turkiet • Publicerad 12 maj 2023
Valaffischer inför söndagens val i Turkiet på ett nybygge i Ankara.
Valaffischer inför söndagens val i Turkiet på ett nybygge i Ankara.Foto: Henrik Montgomery/TT

Här listas en rad problematiska aspekter inför helgens president- och parlamentsval i Turkiet:

.

Annons

En orättvis demokratisk spelplan

Turkiet betraktas som en "elektoral autokrati" av exempelvis V-Dem-institutet – som mäter och rankar demokratiutvecklingen i världen – vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet. Det innebär att flerpartival hålls, men att förutsättningarna är orättvisa.

– I våra mätningar ligger demokratin i Turkiet uruselt till, sade statsvetarprofessor Staffan I Lindberg, grundare av institutet, till TT förra sommaren.

I Turkiet råder exempelvis begränsad press- och yttrandefrihet. Runt 90 procent av medierna står direkt eller indirekt under regeringens kontroll, vilket ger presidenten Recep Tayyip Erdogan och hans parti AKP en stor fördel vad gäller exempelvis utrymme i medierna.

– Det skapar ett klimat som inte ger rättvisa förutsättningar för att bedriva valkampanj, säger Aras Lindh, analytiker och Turkietkännare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Det finns också tecken på att regeringspartiet AKP använder sig av offentliga medel för att i princip bedriva valkampanj, uppger Aras Lindh.

.

Hårt tryck mot oppositionen och civilsamhället

Det finns ett hårt tryck mot oppositionspolitiker i landet och en del av dem sitter fängslade.

– Proceduren för folk att gå att rösta och att rösterna räknas fungerar någorlunda väl, men sedan kanske folk inte alltid kan rösta på de kandidater de vill rösta på eftersom kandidaterna helt enkelt sitter fängslade eller har förbjudits att verka politiskt, säger Aras Lindh.

Annons

Även utrymmet för civilsamhället har med åren blivit allt trängre i Turkiet.

– Det händer exempelvis att kritiker åtalas för terroristbrott eller för att ha förolämpat presidenten på ofta godtyckliga grunder, säger Aras Lindh.

.

Lång historia av auktoritära inslag

Turkiet har haft en lång historia av instabila institutioner med auktoritära inslag i ledarskapet.

– Det är många som menar att det är så här politik bedrivs i Turkiet, säger Aras Lindh.

Undantaget är egentligen AKP:s tidiga regeringsår i början av 2000-talet.

– Då lyckades man både åstadkomma stabilitet och stärka landets demokratiska konturer, men de senaste tio åren har den utvecklingen gått bakåt igen, säger Lindh.

Den auktoritära utvecklingen i Turkiet tog på allvar fart i samband med de våldsamma tillslagen mot protesterna kring Geziparken i centrala Istanbul 2013. Vid tidpunkten var Erdogan premiärminister, men i augusti 2014 valdes han till president. Den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val.

.

Annons

Makt centrerad till presidenten

Våren 2017 genomfördes en folkomröstning där en knapp majoritet röstade för att ge presidentämbetet utökad makt. Premiärministerrollen upphörde att existera och parlamentets möjlighet att granska och ställa regering och president till svars minskade.

När folkomröstningen genomfördes rådde undantagstillstånd, som infördes efter det misslyckade kuppförsöket mot Erdogan i juli 2016.

.

Valet i jordbävningsdrabbade områden

Frågor har väckts om hur människor ska kunna rösta i östra Turkiet, som tidigare i år drabbades av två kraftiga jordbävningar. Enligt en FN-rapport som publicerades i början av april har åtminstone tre miljoner människor lämnat sina hem i de drabbade områden och endast 133 000 personer har registrerat sig för att rösta på en annan plats än i sin hemprovins, skriver nyhetsbyrån AP.

Fakta: Valet i Turkiet

På söndag håller Turkiet president- och parlamentsval. 64 miljoner är röstberättigade, varav 61 miljoner bor i i landet.

Drygt fem miljoner är förstagångsväljare. En femtedel av alla väljare är under 25 år, och strax över hälften är under 40.

Om ingen presidentkandidat säkrar mer än 50 procent av rösterna kommer en andra valrunda att hållas den 28 maj.

Landets största parti, AKP, grundat av Recep Tayyip Erdogan (president sedan 2014), har regerat i Turkiet sedan 2002. Men efter en tid av ekonomisk instabilitet och anklagelser om ett alltmer auktoritärt styre har stödet minskat.

I parlamentsvalet ska väljare från 87 valdistrikt välja 600 ledamöter till en femårig mandatperiod i det turkiska parlamentet.

I parlamentet har AKP ingen egen majoritet, men styr med hjälp av det starkt nationalistiska MHP.

Inför valet har större delen av oppositionen samlat sig i en bred koalition, med partier från vitt skilda bakgrunder.

Det största partiet i oppositionen, CHP grundat av landsfadern Mustafa Kemal Atatürk, betecknar sig traditionellt som sekulärt och socialdemokratiskt. CHP leds av oppositionens presidentkandidat Kemal Kiliçdaroglu.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons