Annons
Nyheter

Trumps strategi: Skakar av sig domarens beslut

Skyldig till bedrägeri efter att ha blåst upp värdet på sina tillgångar – och parallellt brottsåtalad på 91 punkter.
Donald Trump kampanjar till synes obekymrat vidare med siktet inställt på Vita huset. Frågan är hur rättsprocesserna påverkar expresidenten och valrörelsen?
USA • Publicerad 27 september 2023
USA:s expresident Donald Trump, fotograferad i den viktiga primärvalsdelstaten South Carolina i måndags.
USA:s expresident Donald Trump, fotograferad i den viktiga primärvalsdelstaten South Carolina i måndags.Foto: Artie Walker Jr./AP/TT
USA:s expresident Donald Trump omgiven av anhängare i Summerville i South Carolina i veckan.
USA:s expresident Donald Trump omgiven av anhängare i Summerville i South Carolina i veckan.Foto: Artie Walker Jr./AP/TT
Högsta domstolen i Washington DC – den plats där flera av expresident Donald Trump fall kan komma att avgöras.
Högsta domstolen i Washington DC – den plats där flera av expresident Donald Trump fall kan komma att avgöras.Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

Här är sju frågor och svar om republikanen Donald Trumps framtid.

.

Annons

Hur reagerar Trump på New York-domaren Arthur Engorons färska beslut att han är skyldig till bedrägeri efter att ha övervärderat sina tillgångar?

"En omfattande radikal attack mot mig, min familj och mina anhängare", skriver Trump på egna sociala medieplattformen Truth Social. Texten är politisk, Trump kallar det inträffade "oamerikanskt" och en häxjakt. Han kopplar utslaget till den pågående valrörelsen, något som sannolikt går hem i de egna leden.

.

Och vad gör Trump?

Fortsätter att driva kampanj. Tidigare i år har fyra stora brottsåtal väckts mot expresidenten, han har förklarat sig icke skyldig till alla och skakat av sig dem med uttryck som "riggat system".

Trump beter sig som han redan var Republikanernas presidentkandidat. I stället för att delta i partiets tv-debatt reser han i dag till Michigan för att träffa strejkande bilarbetare och sälja sin nationalistiska "America First"-doktrin.

Det är tydligt att Donald Trumps strategi går ut på att förneka och hårdnackat bestrida rättsliga anklagelser – och i stället låta väljarna höra hans version. Trumpkampanjen skickar samtidigt otaliga insamlingsmejl med vädjanden om bidrag till den "kritiska uppgift" man står inför.

.

Hur reagerar anhängarna?

Sannolikt med sympatier. Intervjuer med Trumpväljare visar att de är mycket trogna. Många är misstänksamma mot medier och rättsväsendet, de tror på presidentens i domstol överbevisade påståenden om fusk vid presidentvalet 2020. Detta stöds av opinionssiffror, hela 57 procent av de republikanska väljarna vill se Trump som presidentkandidat.

Annons

.

Hur ser framtiden ut, ska Trump delta i primärval och rättegångar samtidigt?

Ja, troligen. Han är i full gång med att uppvakta väljare i viktiga primärvalsdelstater som Iowa, New Hampshire och South Carolina.

Våren lär bli hektisk. Primärvalen börjar i januari och i mars startar två stora rättegångar: en federal i Washington DC, där Trump anklagas för försök att få presidentvalet 2020 ogiltigförklarat med bäring på stormningen av Kapitolium, och en i New York. Den sistnämnda rör bokföringsbrott, mer specifikt förfalskningar och utbetalningar som ska ha gjorts för att köpa personers tystnad inför valet 2016.

I maj väntar så rättegång i Florida med anledning av Trumps hantering av hemligstämplade dokument. Rättegången i Georgia, rörande försöken att kullkasta valresultatet där, är inte utsatt ännu. Parallellt pågår ett antal civilrättsliga mål mot Trump.

.

Vad händer om han fälls, kan han fortfarande ställa upp i presidentvalet?

Ja, i princip. Det finns inget i grundlagen som hindrar en dömd person, i texten heter det bara att en president ska vara över 35 år, född medborgare och ha bott i USA de senaste 14 åren. Däremot är det oklart om Republikanerna skulle släppa igenom en dömd presidentkandidat eller om det på delstatsnivå kan stiftas förbjud mot att ha brottsdömdas namn på valsedlarna.

.

Skulle en dömd Trump få rösta?

Annons

Troligen inte. Donald Trump flyttade för några år sedan till Florida och där fråntas brottslingar rösträtten, i de flesta fall tills de avtjänat sina straff.

.

Vad händer om han sitter i fängelse och ändå vinner valet?

Oklart. Sannolikt skulle ett sådant läge utlösa en jättekris som måste avgöras i domstol.

– Det är så långt från något som någonsin hänt. Man kan bara gissa, säger Erwin Chemerinsky, grundlagsexpert vid University of California i Berkeley, till tidningen The New York Times.

Det är också oklart om en vald president Trump kan benåda sig själv. Och skulle han få igenom ett sådant förfarande gäller det bara för federala straff, inte de som eventuellt utdömts i delstatsmålen i Georgia och New York.

Fakta: Stödet för Donald Trump

Expresident Donald Trump har i år åtalats fyra gånger för brott. Han leder ändå stort i opinionsmätningarna om vem republikanska väljare vill se som partiets presidentkandidat inför valet 2024.

I nuläget har Trump ett stöd på 57 procent, enligt en sammanställning av aktuella nationella mätningar som oberoende Real Clear Politics gjort.

På andra plats, mer än 40 procentenheter efter, kommer Floridaguvernören Ron DeSantis med ett stöd på 14,5 procent. På tredje plats ligger förra FN-ambassadören Nikki Haley som 5,6 procent vill se som presidentkandidat.

Donald Trump leder även i de viktiga primärvalsdelstaterna Iowa och New Hampshire.

Om det var val i dag skulle 45,7 procent av amerikanerna ge sitt stöd till Trump. Den sittande demokratiske presidenten Joe Biden skulle få 44,2 procent av rösterna, enligt Real Clear Politics sammanställning av tolv aktuella mätningar.

Källa: Real Clear Politics

Bakgrund: Så utses en presidentkandidat

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen.

2024 håller Republikanerna sitt konvent den 15–18 juli 2024 i Milwaukee, Wisconsin. Demokraterna möts den 19–22 augusti i Chicago, Illinois.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat tidigare under valåret. Antalet delegater varierar med delstaternas folkmängd.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons