Biden lovar fortsatt samarbete i Afghanistan

Mötet mellan de två på fredagen genomfördes samtidigt som läget i Afghanistan ser ut att förvärras. Talibanerna har inlett en offensiv och verkar hoppas på få framgång när den amerikanska militära närvaron avslutas.

Från Washington DC kom besked från president Biden om att samarbetet "inte avslutas, det kommer att bibehållas".

– Afghanerna måste bestämma själva om sin framtid, sade Biden efter mötet med Ghani och hans tidigare politiske rival Abdullah Abdullah.

– Vi är fast beslutna om att nå enighet, och sammanhållning, sade Ashraf Ghani i sin tur efter mötet enligt AFP.

Men läget i Afghanistan är förändrat när USA:s militär lämnar landet.

När talibanerna tidigare försökt sig på större offensiver i Afghanistan har amerikanska flygbombningar och snabba förstärkningar från Kabul bromsat deras framfart.

När regeringsstyrkorna i allt högre grad strider ensamma mot upprorsrörelsen har deras sårbarheter blottats med smärtsam tydlighet.

Sedan den 1 maj, då det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan officiellt inleddes, har talibanerna tagit kontroll över mer än 50 distrikt runt om i landet, enligt The New York Times sammanställning.

Och de har inte alltid behövt använda rent våld – i vissa fall, i mer avlägsna distrikt, har regeringssoldater som insett sitt underläge gått med på att kapitulera mot fri lejd från området.

Hundratals regeringssoldater rapporteras antingen ha kapitulerat eller tagits till fånga de senaste veckorna, samtidigt som talibanerna kommit över ny militär utrustning.

– Det är otvetydigt så att talibanerna sakta rör sig framåt och tar kontroll över mer och mer territorium, säger den mångårige Afghanistankännaren Anders Fänge till TT.

– De tycks sikta på ett militärt maktövertagande.

Ett tydligt tecken på talibanernas växande självförtroende är att de även inlett offensiver mot provinshuvudstäder. De senaste veckorna har strider rasat i utkanterna av den strategiskt viktiga staden Kunduz i norra Afghanistan, nära gränsen till Tadzjikistan. Samtidigt har talibanerna varit nära att gå in i Maimana, provinshuvudstad i Faryab en bit västerut.

Regeringsstyrkorna chockades då islamiströrelsen häromveckan dödade över 20 elitsoldater i ett bakhåll i samma provins.

Talibanerna finns nu nästan varje provins. En del bedömare tycker sig se en upprepning av den militära strategi som rörelsen använde sig av på 1990-talet, då man till slut tog makten genom att metodiskt äta sig in på territorium runt de större städerna.

– Man kan på goda grunder anta att den nuvarande strategin går ut på att sakta öka pressen, att man förlitar sig på att moralen och effektiviteten är så låg inom armén att det här långsamma gnagandet till slut kan leda till en plötslig kollaps, säger Anders Fänge.

Regeringssidan inser uppenbarligen att ett strategiskt skifte krävs för att stoppa talibanernas framfart. I lördags utsåg president Ashraf Ghani både en ny tillförordnad försvarsminister, inrikesminister och arméchef.

Men de stora problemen syns inte på ritborden i Kabul.

Omfattande korruption innebär att stora delar av de resurser som avsätts till de pressade regeringssoldaterna hamnar i fel fickor, vilket innebär undermåliga löner, mat och brist på utrustning. Situationen har inte förbättrats av vittnesmål om förband som tvingats överge sina posteringar efter att upprepade gånger förgäves ha begärt förstärkningar eller flygleveranser av ammunition från Kabul.

– Stridsmoralen är generellt sett låg bland regeringssoldaterna, konstaterar Anders Fänge.

Med stor sannolikhet kommer Ghani dock framöver få klara sig utan något betydande amerikanskt militärt stöd. Inget av Afghanistans grannländer tycks gå med på att hysa några amerikanska militärbaser varifrån vissa fortsatta flygangrepp skulle kunna utgå.

– Då återstår att ha hangarfartyg ute i Indiska oceanen. Men därifrån blir det väldigt svårt att ha något effektivt stöd till den afghanska armén, säger Anders Fänge.