Annons
Nyheter

Telias styrelse slängs ut efter härva

Efter Uzbekistanskandalen sparkas större delen av bolagets styrelse, meddelar storägarna svenska och finländska staten.
Nyheter • Publicerad 1 februari 2013
Finansmarknadsminister Peter Norman svara på frågor efter dagens ägarmöte på Finansdepartementet.
Finansmarknadsminister Peter Norman svara på frågor efter dagens ägarmöte på Finansdepartementet.Foto: Scanpix

Misstänkt korruptionsbrott och kränkta etiska riktlinjer blev ledargarnityrets fall. Men mutmisstänkta chefer sitter kvar.

Den allvarliga kritik som riktas mot Telia Sonera i advokatfirman Mannheimer Swartlings rapport på fredagen ledde inte bara till vd Lars Nybergs omedelbara avgång. Finländska staten – näst störste ägare – krävde genom den ansvarige ministern Heidi Hautala stora ändringar i Telias styrelse.

Annons

Det är också vad som väntar, sade den svenske motsvarigheten, finansmarknadsminister Peter Norman (M).

– Jag är helt överens med min finländske kollega att det behövs betydligt större förändringar än hittills, sade Norman efter ett möte med Telias huvudägare. Han riktade hård kritik mot bolagets stora brister på tre fronter:

– När det gäller allmän ordning och reda, man har haft låg ambition när det gäller etik och de har brutit mot sina egna riktlinjer.

Ny styrelse behövs för att stärka arbetet mot korruption och för yttrandefrihet. Han väntar sig att Telias valberedning om två veckor har ett förslag till ny styrelse klart, som kan börja arbeta vid stämman 3 april. MP och S kräver i sin tur närmare styrning från ministern.

Dessförinnan höll styrelseordförande Anders Narvinger, som inte ställer upp till omval, en hastigt inkallad presskonferens. Han berättade att styrelsen efter rapporten inte kunde uttala vare sig sitt förtroende eller misstroende med Nyberg, som då valde att avgå.

– I efterhand är det uppenbart att det inte gjordes tillräckliga undersökningar, sade Narvinger.

Mannheimer Swartlings utredare Biörn Riese sade sig inte kunna fastslå att brott begåtts – men att det inte kunde uteslutas. Enligt Riese bröt också Telia mot sina etiska riktlinjer och han klandrade bolaget på flera nivåer, från projektledning via vd och upp i styrelsen. Någon borde ha reagerat på affärens alla märkliga förhållanden. Telia har haft för "låga ambitioner" att ta reda på vem man gjort affär med.

– Man vet inte vem man har att göra med, man vet inte varifrån det man köper kommer ifrån. Även om man utgår från att det är lagligt så vet man inte hur det har gått till, sade Riese.

Han har inte hittat klara bevis för att diktatorsdottern Gulnara Karimova skott sig på Telias affärer, men utesluter det inte heller. Klart är att Telia först tänkte göra affär med en investeringsgrupp kring Karimova, men att hennes senare inblandning inte är helt given enligt Riese.

Tillförordnad vd blir nu tidigare vice vd och finanschefen Per-Arne Blomquist. Att han suttit i ledningsgruppen sedan 2008 och varit med om flera affärer i Uzbekistan ser Narvinger inte som en belastning. Han tyckte inte, som Norman krävt, att de två chefer som är mutmisstänkta ska ta time-out eftersom "det finns inget i den här utredningen som stärker misstanken om brott".

Annons

Verksamheten i Uzbekistan fortsätter, tillade Narvinger. Han ville inte svara på om den uzbekiska partnern Takilant om två veckor kan få en sista utbetalning på en halv miljard kronor som företaget enligt avtalet har rätt att kräva.

Telias affärer i Uzbekistan

Telia Sonera etablerade sig 2007 i Uzbekistan genom ett avtal med en lokal partner, Takilant. I flera mejl till Telia-chefer står att den uzbekiska partnern bakom företaget är Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans diktator Islam Karimov.

Bolagen har gjort flera affärer, som enligt åklagarsidan präglats av korruption. Den största, totalt värd 2,2 miljarder för Takilant, gäller 3G-licens, frekvenser och nummerserier.

En halv miljard återstår för Takilant att inkassera genom en säljoption, tidigast den 15 februari i år.

Ytterligare nummerserier inhandlades 2008 för 60 miljoner kronor.

En 4G-licens köptes 2010 för 360 miljoner kronor. (TT)

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons