Annons
Nyheter

Svenskt nej till EU-budget

Sverige säger nej till ansvarsfrihet för EU:s budget för år 2021, trots rollen som ordförandeland i ministerrådet.
– Åt fel håll, anser finansministern.
EU • Publicerad 14 mars 2023
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) på EU-mötet i Bryssel.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) på EU-mötet i Bryssel.Foto: Virginia Mayo/AP/TT

År efter år har Sverige irriterat rynkat pannan när Europeiska revisionsrätten kommit med sina rapporter om hanteringen av EU:s budget.

Även om revisorerna ytterst sällan pekat på några grova felaktigheter påpekas regelbundet att antalet felaktiga utbetalningar oftast är fler än 2 procent, som anses vara acceptabelt.

Annons

För den senast granskade budgeten – för år 2021 – har siffran dessutom ökat från 2,7 procent fel år 2020 till 3,0 procent. Då blev det nej från Sverige när EU:s ministerråd i dag röstade om ansvarsfriheten.

– Det är en viktig markering att rösta nej när vi ser att siffran går åt fel håll. Det handlar om skattebetalarnas pengar i hela EU. Det här måste vända, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) efteråt.

"Inte acceptabelt"

Sverige röstade regelbundet nej fram till år 2018 (för 2016 års budget), men har de senaste fyra åren i stället valt att lägga ned sin röst.

Nejet spelar samtidigt föga roll i det stora hela, då nästan samtliga övriga länder säger ja och därmed fick ansvarsfriheten beviljad.

Svantesson hoppas ändå att markeringen ska ge resultat.

– Jag tror att det får effekt att olika länder påpekar – i det här fallet också Danmark och Nederländerna – att det inte är acceptabelt med en så stor felmarginal, säger finansministern.

Nytt ramverk väntar

Tisdagens tyngsta fråga vid finansministermötet var annars arbetet med hur EU-ländernas ekonomiska styrning ska se ut i framtiden.

Sverige har som ordförandeland i ministerrådet förhandlat ihop vad EU-länderna tycker inför det förslag om ett nytt ramverk som EU-kommissionen väntas lägga fram i april.

Bland annat handlar det om att anpassa åtgärderna mer efter olika länder och också kunna ge dem mer tid på sig för att komma till rätta med stora statsskulder och budgetunderskott. Men också om att verkligen genomföra åtgärder, i stället för att mest bara varna.

– Det är en stor framgång att vi har lyckats med detta. Det finns en vilja att komma överens om nya regler så att vi får ordning och reda i alla länders ekonomier. Framför allt handlar det om skuldnivåer där det är viktigt att fler länder kommer ner, säger Svantesson.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons