Annons
Nyheter

Svenskarna fetare - men inte fetast

Svenskar blir allt mer överviktiga och feta men ligger ändå i lä jämfört med exempelvis amerikaner och mexikaner, visar en ny OECD-rapport.
Nyheter • Publicerad 24 november 2011
Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Mest oroande är fetmaepidemin bland unga. Hos dem är läskedrycker den värsta boven.

Andelen feta svenskar har nästan fördubblats på två decennier, från 6 till 11 procent. Det ser ungefär likadant ut i många länder inom OECD, ett organ med de 30 främsta industriländerna.

Annons

Men Sverige är ändå ett av länderna med lägst andel feta. USA har högst andel, 34 procent, medan Japans andel är lägst med 4 procent.

Hälften av OECD-ländernas befolkningar är överviktiga och feta, och fattiga är värre drabbade än rika. Mest oroande är att andelen barn och unga med för många kilon ökar kraftigt.

Unga greker fetast

Störst är fetmaepidemin bland unga greker. Varannan pojke och var tredje flicka är överviktig eller fet. Därnäst kommer unga i USA, Italien och Mexiko. Sverige ligger strax under OECD-snittet, ungefär vart femte barn mellan 5 och 17 år är överviktiga eller feta. Minst problem har unga kineser och turkar.

Fetmaforskaren Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet, är orolig inför framtiden.

– I och med att övervikt och fetma ökar så mycket bland barn och ungdomar kommer den här generationen att bli en väldigt överviktig och fet vuxengeneration framöver. Vi kommer att se en kraftig ökning de närmaste 10-15 åren.

Enligt Marcus har de som lider av svårast fetma i vuxen ålder nästan alla varit överviktiga eller feta som barn. Fetma skapar inte så mycket sjuklighet bland barn – däremot ökar den risken att som vuxen drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och cancer, de sjukdomar som flest svenskar dör av.

Enligt statistiken dör mycket feta personer i snitt tio år tidigare än normalviktiga.

Söt läsk främsta boven

Orsaken till att framför allt grekiska, amerikanska och mexikanska barn, men även barn i övriga västvärlden, blir allt fetare är enligt Marcus främst den kraftigt ökande läskkonsumtionen.

Annons

– I Grekland äter man en ganska energität mat samtidigt som barnen dricker mycket läsk. Söta läskedrycker är en av de få saker man specifikt kunnat visa är kopplad till ökad risk för övervikt och fetma.

Många länder har höjt skatten på fett och/eller socker, till exempel Danmark, Finland, Frankrike och Ungern. Claude Marcus anser att Sverige ska följa efter, med en skatt på 30–40 procent, men regeringen har hittills varit kallsinnig.

– Sverige är ett högskatteland som beskattar tobak och alkohol högst i världen, men inte fett och socker. Regeringens inställning är svår att förstå, säger han.

Risker med övervikt och fetma

Överviktiga och feta löper ökad risk att drabbas av olika sjukdomar och dö i förtid.

Risken ökar för att få typ 2-diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, gallsten, hjärt-kärlsjukdomar samt cancerformer som bröstcancer och prostatacancer.

Psykiska besvär som depressioner är inte ovanliga vid övervikt och fetma.

Ledförslitning och urininkontinens är också vanligare hos feta personer.

Fetma kan även göra det svårare för kvinnor att bli gravida.

Vart femte barn i Sverige är överviktigt. Fler än två av tre barn som är överviktiga i 10–13-årsåldern blir även överviktiga som vuxna.

Om man är mycket fet, med ett BMI över 40, är risken att dö i förtid mer än tio gånger så stor som för en normalviktig person.

********

Andel barn som är överviktiga

Andel överviktiga barn i de 30 främsta industriländerna, i procent:

Land Flickor Pojkar

Grekland 37 45

USA 35,9 35

Italien 30,9 32,4

Mexiko 29 28,1

Snittet för OECD–länderna 21,4 22,9

Sverige 19,5 17

Polen 12,4 16,3

Turkiet 10,9 11,3

Sydkorea 9,9 16,2

Kina 4,5 5,9

********

Den svenska läskkonsumtionen

Konsumtionen av läsk och cider sedan 1990*:

År Liter/per person

1990 49,8

2000 82,2

2005 84,5

2008 84,7

2009 90,9

*I statistiken ingår även mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämne.

Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2011

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons