Svårt få nytt skydd för fria ordet
– Jag önskar att vi kunde göra det. Men vi vet ännu inte om det går, sade kommitténs ordförande Göran Lambertz i samband med överlämnandet av ett delbetänkande med tre tänkbara modeller till justitieminister Beatrice Ask.
Kommittén splittrad
Kommitténs uppdrag är att utreda om Sverige i längden kan behålla nuvarande teknikberoende grundlagar för yttrande- och tryckfriheten. I sitt delbetänkande redogör kommittén för tre olika modeller för att i stället skapa en grundlag som är oberoende av med vilken teknik ett yttrande sprids.
Kommittén tar inte ställning till de tre modellerna, men den är redan splittrad i synen på om det över huvud taget är möjligt att skapa en teknikoberoende grundlag. Folkpartiets två ledamöter samt ett antal expert uttrycker i ett särskilt yttrande stor tveksamhet till detta. I stället anser man att kommittén bör fokusera på att göra en allmän översyn av nuvarande tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). De konstaterar att dessa två lagar fungerat väl trots den snabba teknikförändringen och internets intåg.
Tre olika modeller
Enligt de två folkpartisterna i kommittén, Lena Blixt och Erik Wassén, blir skyddet för yttrandefriheten med ändamålsmodellen beroende av en bedömning av yttrandets innehåll. "En sådan ordning slår enligt vår mening mot yttrandefrihetens kärna och är direkt olämplig", skriver de.
Kommitténs två andra modeller är ansvarsmodellen och verksamhetsmodellen. Enligt den första dras en gräns mellan yttranden som någon är beredd att ta ansvar för och yttranden där ansvarstagandet är otydligt eller obefintligt. Ansvarstagandet kan ske antingen genom ett utgivningsbevis, vilket är fallet i dag, eller att uppgifter om den person som är ansvarig för yttrandet presenteras i mediet.
Den tredje modellen, verksamhetsmodellen, utgår ifrån betydelsen av yrkesmässig framställning och spridning av massmedier. Den yrkesmässiga medieverksamheten ges här en särskild betydelse för den fria informationsspridningen och åsiktsbildningen. Särskilt skyddsvärda blir enligt den modellen massmedieföretag. De som inte är det kan ändå få grundlagsskydd genom att använda sig av ansvarsmodellens krav på ansvarsuppgifter.
EU-rätten kan vara ett hot
Enligt kommitténs ordförande Göran Lambertz finns det i dag ett antal problem med lagstiftningen som motiverar en ny lag. De problemen beror i huvudsak på att lagarna är teknikberoende.
– Man kan ju verkligen fråga sig om en tryckt tidning ska ha bättre skydd än en webbtidning, sade Lambertz vid en pressträff.
En annan orsak till behovet av översynen är EU-rätten. Det är inte självklart att det svenska systemet med utgivningsbevis håller vid en prövning i EU-domstolen, konstaterade han.
– Man måste vara ärlig och säga att EU-rätten kan vara ett hot, sade Lambertz.
Även han uttryckte tveksamhet kring ändamålsmodellen.
– Det är en svampig modell som bygger på avgränsningar som måste tolkas hela tiden, sade han.
Betänkandet går nu ut på remiss och till våren ska kommittén ta ställning till en av modellerna och utreda om den håller för att ersätta nuvarande grundlagar. Kommer man fram till att så inte är fallet, blir det i stället en översyn av nuvarande Tryckfrihetsförordning och Yttrandefrihetsgrundlag. I december nästa år ska slutbetänkandet vara klart.
