Stamcellsforskning gav nobelpris

De får priset för upptäckten att även vanliga celler kan omprogrammeras till andra sorters celltyper. Något som tidigare bara varit förbehållet stamceller.

De två forskarna belönas för att de upptäckt att mogna specialiserade celler kan omprogrammeras till omogna celler, som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader.

John Gurdon gjorde sin upptäckt 1962. Han fann då att cellers specialisering inte är oåterkallelig. I ett klassiskt experiment ersatte han cellkärnan i en grodas äggcell med cellkärnan från en mogen cell som hämtats från ett grodyngel. Den modifierade äggcellen kunde ändå utvecklas till ett grodyngel. Med andra ord hade det första grodynglet klonats.

Motivering:

"De två forskarnas banbrytande upptäckter har helt förändrat vår syn på cellers utveckling och specialisering i organismen", skriver Nobelkommittén i sin motivering.

– Åh herregud, utropar kvinnan som svarar i John Gurdons telefon när hon får veta att det precis blivit känt att han får Nobelpriset.

Gurdon sitter i ett möte, men kvinnan är säker på att hans kollegor i detta nu rusar dit för att meddela den goda nyheten.

Tidigt stadium

På presskonferensen betonade Nobelkommittén att den så kallade IPS-teknologin och stamcellsterapi fortfarande är på ett tidigt stadium.

– Vi har ingen exakt tidsprognos för när stamcellsterapin kan användas. Vi är inte där än men det finns hopp att det kan hjälpa vid sjukdomar som Alzheimers, säger Urban Lendahl, professor i genetik på Karolinska institutet.

På frågan om varför priset delas ut till just dessa två pristagare svarade kommittén att forskningen har varit väldigt utvecklande.

– Vi har tillsammans utsett den mest värdiga upptäckten och valt att belöna den, säger Urban Lendahl.

Sänkt prissumma

Förra årets Nobelpristagare fick tio miljoner kronor. Årets vinnare får nöja sig med åtta. I somras meddelade Nobelstiftelsen att den för första gången på över 60 år sänker prissumman. Sänkningen motiverades med dåliga tider.

Prissumman har legat på tio miljoner kronor sedan 2001. Det är också året då summan har varit högst i förhållande till startåret 1901, omräknat till gällande penningvärde.

Men vinnarna verkar inte alltför ledsna för det.

– Båda pristagarna var lika glada och de ser fram emot att komma till Stockholm när jag pratade med dem i morse, säger Göran K Hansson, sekreterare i Nobelkommittén.

Akitsu Hotta är en av Yamanakas närmsta kollegor. I ett mejl till TT beskriver han vilken ära forskningsinstitutet dit Yamanaka hör nu känner.

"Uppenbarligen är han en av de största forskarna inom stamceller. Hans bedrifter inom forskningsområdet IPS-celler är enorm. Jag är väldigt glad över att höra dessa fantastiska nyheter och det är en ära för mig att ingå som en forskare på hans institut".