Solkurvor trots den kalla sommaren
Solkurvor ska inte uppstå i spår som är "rätt byggda och underhållna" hävdar Trafikverket.
Det gjordes i en skrift 2010 där verket manade till vaksamhet och snabba insatser. Där står det att solkurvor, det vill säga att spåren inte är prydligt parallella längre utan slingrar sig en smula, inte bara är en effekt av sol och sommarvärme.
Det handlar lika mycket om "eftersatt underhåll eller avvikelser i spårets konstruktion".
Denna huttriga sommar fick sina första solkurvor för året helt nyligen när det blev problem vid Gävle och på linjen mellan Trollhättan och Göteborg.
– Det behövs inte så mycket för att man ska tala om en solkurva, säger Lars Svensson, t f enhetschef i underhållsområde väst till TT.
20–25 millimeter räcker. De där dramatiska bilderna av spår som ser ut som spagettiknyten visar inte normaldramatiken, den som ger kraftigt sänkt hastighet eller stopp i trafiken.
Om mer pengar till Trafikverket, och i så fall hur mycket, skulle innebära att solkurvorna försvann helt vill Lars Svensson inte diskutera.
– Men visst finns det en viss eftersläpning, säger han om underhållet.
Samtidigt är kontrollerna täta, speciellt på de ställen där man vet att risken för solkurva är stor. Säkerheten är viktig, betonar Svensson.
Inte bara solens fel
Solkurvor beror inte bara på hettan och att rälsen utvidgar sig. Bygger man järnväg i tropiskt klimat, så utgår man från de temperaturerna. Problemen uppstår när man bygger i områden där det är kallt på vintern och hett på sommaren.
Annat som bidrar är ballastens packning och stabilitet vid spåret. Spåret klarar inte de starka krafter som uppstår och knäcks utåt.