Smågrisar kastreras utan bedövning

– Det är en svår problematik, men alla vill ju komma bort ifrån det här, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) till TT.

– Det är ju ett EU-beslut med slutdatum 2012 om inte minnet sviker mig. Jag hoppas att vi ska komma till rätta med det här så fort som möjligt, säger han.

Hangrisar kastreras kort tid efter födseln för att de inte ska uppnå könsmognad eftersom det kan ge köttet en frän smak.

I Norge är det förbjudet att utföra kastreringen utan att en veterinär först lokalbedövat grisen.

Enligt jordbruksministern finns det inte nog med resurser och veterinärer för detta i Sverige.

Kemisk kastrering

– Det är inte möjligt. I Sverige kastreras 1,5 miljoner grisar varje år, grisgårdarna är utspridda, och grisningen sker ju inte vid samma tidpunkt, säger Eskil Erlandsson.

Regeringen har därför gett Jordbruksverket i uppdrag att undersöka om det skulle gå att utbilda lekmän, till exempel grisskötare och jordbrukare, att ge bedövning, och sedan utföra kastreringen, skriver Svenska Dagbladet.

Ett försök med lekmannabedövning pågår just nu under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska djurhälsovården.

Försök och forskning för att få fram nya metoder för att slippa galtluken pågår runt om i världen. Bland annat har vaccinering och kemisk kastrering prövats, och tankar finns också om att kunna separera grissperma för att förhindra att hangrisar föds.

"Ingen trevlig syssla"

– Det viktigaste för mig är att det gör skillnad för grisen, och att det inte blir kvar kemikalier i grisköttet, säger Eskil Erlandsson.

Som jordbrukare har han själv prövat på att kastrera smågrisar.

– För 15–20 år sedan fanns det grisar på gården. Det som var brukligt på den tiden var att man lade grisen upp och ned och med skalpell utförde kastreringen. Det är ingen trevlig syssla att utföra, säger han.