Annons
Nyheter

Slopade betyg gynnar akademikersöner

Färre barn till lågutbildade tog sig igenom gymnasiet sedan betygen togs bort i låg- och mellanstadium på 1970-talet.
Nyheter • Publicerad 3 juni 2010

Däremot gynnades söner till högutbildade, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).

Döttrarna till högutbildade gynnades däremot inte. De följer samma mönster som barn till lågutbildade.

Annons

Ifaus rapport ger inga svar på varför, men rapportförfattaren Anna Sjögren funderar kring möjliga förklaringar:

"Kanske uppmuntrade betygen flickorna särskilt mycket, medan det var tvärtom för de högutbildades söner? Kanske innehöll de tidiga betygen värdefull information för de svagpresterande barnen med lågutbildade föräldrar?", skriver hon i ett pressmeddelande.

Kommunerna kunde välja

Betygen i låg- och mellanstadiet avskaffades helt och hållet 1982, men redan 1969 tilläts kommunerna att ta bort betygen för de yngre eleverna om de i stället bjöd in föräldrarna till terminsvisa kvartssamtal. Med dessa återkommande samtal mellan lärare och föräldrar ansågs betygen inte vara nödvändiga längre. Detta innebär att i årskullarna födda 1957–1972 finns personer som fått betyg i både trean och sexan, medan andra fick betyg i antingen trean eller sexan. Ytterligare en grupp fick inga betyg alls i låg- och mellanstadiet.

Anna Sjögrens enkät visar att avskaffandet tog fart på allvar i mitten av 1970-talet, och att kommuner med vänstermajoritet, högre utbildningsnivå och större folkmängd var tidigare ute med att slopa betygen.

Hämmade pojkar?

Enligt rapporten var betygen till nytta för barn till lågutbildade. När de tidiga betygen avskaffades ökade nämligen andelen grundskoleutbildades döttrar som inte tog en gymnasieexamen med 8–16 procent. För de lågutbildades söner var andelen 7–10 procent.

En teori som Anna Sjögren för fram är att informationen som gavs i kvartssamtalen – eller utvecklingssamtalen – var svårare att tolka för föräldrar utan egen studievana än för välutbildade föräldrar.

I gruppen barn till högutbildade syntes samma negativa mönster för flickorna. För akademikersönerna tycks tvärtom betygens avskaffande ha haft en positiv effekt på så sätt att en högre andel gick vidare till universitetsstudier. Kanske var det så att betygen belönade sådant som flickor gör, medan pojkar "straffades" för sitt – förmodat mer ljudliga – uppförande i klassrummet, resonerar Anna Sjögren.

Unik studie

Annons

Anna Sjögrens rapport är den hittills enda i sitt slag.

– Det är väldigt sällsynt att man inte ger betyg till barn i skolan, så det är svårstuderat. Oftast är det fråga om vilken form av betyg som ges. Så frågeställningen att ha betyg eller inte ha betyg i slutet av en termin finns inte prövad, såvitt jag vet, säger hon.

När betygen avskaffades hade kvartssamtalen blivit rutin. Frågan är varför de inte kunde ersätta betygen full ut.

– Uppenbarligen tillförde betygen något som utvecklingssamtalen inte gav. Vad det var, vet jag inte. Men enligt kvalitativ forskning kan den entydiga information som ett betyg ger vara värdefull för vissa grupper. Kvalitativ information som kvartssamtal ger kan vara mer svårtydd. Sedan vet man ju inte – att komma på kvartssamtal är frivilligt, och alla föräldrar kanske inte kommer, säger Anna Sjögren.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons