Skarp JO-kritik mot fejkad intervju
Där lämnade han uppgifter om sin roll vid branden som ledde till tio års fängelse.
Mannens rättigheter som misstänkt kringgicks avsiktligt, liksom hans rätt till respekt för privatlivet, enligt Europakonventionen. Det krävs ny rättssäker lagstiftning för att metoden ska få användas i fortsättningen slår JO fast.
Den dömde mannens advokat, Gunnar Falk, anmälde polisens sätt att arbeta till Riksenheten för polismål. Där kom man fram till att det var en tillåten bevisprovokation.
Falk protesterade även under rättegången, men rätten ansåg inte att provokationen varit otillbörlig. Sedan anmälde han ärendet till JO, som nu alltså utrett frågan.
En misstänkt som kallas till polisförhör måste enligt svensk lag få reda på vad han är misstänkt för och att han inte har någon skyldighet att svara på frågor. Han ska också underrättas om sin rätt till advokat.
Polis och åklagare har yttrat sig till JO och sagt att dessa lagregler inte kan tillämpas när polisen arbetar "under cover" med infiltration, metoder som ännu inte är reglerade i lag.
För knappt ett år sedan lämnade polismetodutredningen över sitt betänkande om särskilda spaningsmetoder till justitieminister Beatrice Ask. Det bereds nu på hennes departement.
- Det är för tidigt att säga när en proposition kan lämnas till riksdagen, säger Asks pressekreterare Anna Erhardt till TT.
Nyligen dömde Högsta domstolen (HD) en man till sju års fängelse för mord på en kvinna, som varit försvunnen länge. En polis gjorde sig under falsk identitet till vän med mannen och lockade honom att avslöja sig själv med pengar och hot om att "ryssar och tjetjener" var intresserade att komma åt kvinnans livförsäkring.
Mannen pekade ut platsen där kvinnan fanns begravd och påtog sig i narkotikapåverkat tillstånd ansvaret för mordet.
HD fann att provokationen skulle leda till att mannen fick ett lägre straff än han annars skulle fått.
