GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sjunkande valdeltagande "en gåta"

För första gången på 20 år minskade det svenska deltagandet i riksdagsvalet, tvärt emot vad många experter trott. Med samtliga röster räknade landade röstdeltagandet på 84,2 procent.
Politik • Publicerad 15 september 2022
1973–2022 i procent.
1973–2022 i procent.Foto: Johan Hallnäs
Utanför Fågelbacksskolan i Malmö ringlade köerna tidvis långa under valdagen. Valdeltagandet gick ned för första gången på flera val.
Utanför Fågelbacksskolan i Malmö ringlade köerna tidvis långa under valdagen. Valdeltagandet gick ned för första gången på flera val.Foto: Johan Nilsson/TT

Valet 2018 var det 87,2 procent av de röstberättigade som röstade i riksdagsvalet. Med samtliga valdistrikt räknade framgår att den siffran sjunkit med tre procentenheter.

Anders Sannerstedt docent i statsvetenskap vid Lunds universitet är förvånad.

– Det här valet uppfyller flera saker som man normalt brukar koppla ihop med ett högt valdeltagande, som en spännande valrörelse med oviss utgång och ett val som väljarna uppfattade som betydelsefullt. Jag har ingen bra förklaring till varför det sjönk, säger han.

Inga rimliga förklaringar

Hans intryck är att detta var ett val som tickade i alla de boxarna och att den trend vi sett under många år med stigande deltagande snarare skulle ha fortsatt.

– Jag har hört olika förklaringar som att långa köer vid vallokalerna fått folk att vända, eller att väljare varit oroliga för coronasmitta. Men jag tror faktiskt inte att det haft någon stor betydelse. Ibland inträffar det särskilda väderhändelser som får folk att stanna inne, men några sådana var det inte heller i söndags.

Tittar man på valdeltagandet på kommunnivå, där de så kallade onsdagsrösterna ännu inte är inräknade, är det stora skillnader över landet. Allra lägst deltagande var det i kommuner i Norr- och Västerbotten. I Haparanda var deltagandet 64,2 procent och i Övertorneå, Åsele och Malå omkring 66 procent.

Botkyrka, söder om Stockholm, har också lågt valdeltagande med 68 procent. Enligt en genomgång som Dagens Samhälle har gjort var det i vissa distrikt i Botkyrka så lågt som 40 procent.

Skånekommuner i topp

Högst deltagande var det i skånska Lomma där 89 procent röstat i riksdagsvalet, liksom Vellinge, Kävlinge och öländska Mörbylånga med omkring 88 procent.

– Det är känt att det är klassbetingat om man röstar eller inte och att personer med utländsk bakgrund har ett lägre valdeltagande. I så kallade särskilt utsatta områden, som det finns fler av ibland annat Botkyrka, brukar valdeltagandet vara lägre, säger Anders Sannerstedt.

En kommun som utmärker sig är Bräcke i Jämtlands län där valdeltagandet ökade med 8,6 procentenheter sedan 2018. I Malå kommun rasade däremot deltagandet med 15,7 procentenheter från 2018.

Trots att valdeltagandet sjunker är det ingen demokratisk kris att tala om enligt Anders Sannerstedt.

– I internationella jämförelser ligger Sverige högt. Sen kommer det krävas analyser till varför det sjönk i år, kanske får vi svar i framtiden, säger han.

Kommuner med högst och lägst deltagande

Kommunerna med högst valdeltagande i riksdagsvalet

Lomma 89,1 procent

Mörbylånga 88,7

Vellinge 88,3

Kävlinge 88,1

Ekerö 87,8

Kungsbacka 87,7

Härryda 87,6

Lekeberg 87,5

Ydre 87,4

Tjörn och Söderköping 87,2

Kommunerna med lägst valdeltagande i riksdagsvalet

Haparanda 64,2 procent

Övertorneå 66,2

Åsele 66,7

Malå 67,6

Botkyrka 68,1

Södertälje 68,4

Perstorp 68,7

Skinnskatteberg 70,5

Ljusnarsberg 70,6

Sorsele 71,0

Källa: Valmyndigheten, samtliga kommuner via hemsidan.

Kommuner med högst och lägst deltagande

Störst ökningar i valdeltagande riksdagsval jämfört med 2018

Bräcke ökade med 8,6 procentenheter

Tierp 4,0 procentenheter

Strängnäs 1,3

Lekeberg och Kil 1,1

Störst minskning i valdeltagande i riksdagsval jämfört med 2018

Malå -15,7 procentenheter

Åsele -12,8

Skinnskatteberg -11,7

Ljusnarsberg -9,6

Gullspång -8,7

Källa: Valmyndigheten

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.