Självdialys – en fråga om var du bor

Rapporten bygger på statistik i Svenskt njurregister från 2018. Region Värmland var då sämst med bara 13 procent självdialys, men uppger att man nu är uppe i 18 procent.

Självdialys är både enklare för patienten och billigare för vården, enligt Njurförbundet.

– Jag tror att det är få som tackar nej om man erbjuds möjligheten, säger Håkan Hedman, ordförande i förbundet.

Hedman anser att den stora skillnaden mellan olika regioner måste utredas, så att man kan hitta orsaker.

– Jag tror att det handlar mycket om attityder hos sjukvårdspersonal. Man tror inte att patienter har förmåga att klara sin behandling själva. Det handlar nog också mycket om vilken information patienterna får innan man börjar med dialys, säger Håkan Hedman.

Det finns flera varianter av självdialys: dels olika metoder, dels olika rutiner för var och hur de utförs.

I begreppet ingår även dialys som den njursjuke själv utför på sjukhus, liksom dialys i hemmet som man får hjälp med av vårdpersonal.

Njurförbundet anser att peritonealdialys, även kallad bukhinnedialys, borde användas mera.

– Man fyller buken med dialysvätska och byter den regelbundet fyra gånger per dygn. Det sköter man helt själv där man befinner sig, bara man får vätska levererad, säger Håkan Hedman.

– Det innebär att man blir oerhört fri att leva ett hyfsat normalt liv. Det tar ungefär en halvtimme varje gång. Men man kan göra något annat under tiden, framhåller han.

Dialys där blodet renas utanför kroppen tar cirka fyra timmar medan man är sängliggande, och görs minst tre-fyra gånger per vecka – oftast på sjukhus.

Njurförbundet anser att omkring hälften av alla dialyspatienter bör kunna göra självdialys.

– Nu är det mellan 25 och 30 procent, säger Håkan Hedman.

Gävleborg och Halland har högst andel självdialys i rapporten, 46 respektive 44 procent.

De stora regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne ligger alla på 30–35 procent.

I botten finns Norrbotten med 17 procent, och allra sist Värmland med 13 procent 2018.

– Självdialys är förstås viktigt att man kan erbjuda. Men patienternas ålder och eget val spelar också in. Vi har många äldre patienter, säger överläkare Gunilla Welander på njurkliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad.

– Vi har också ganska hög frekvens transplantationer. En del yngre patienter som annars kanske skulle haft peritonealdialys blir transplanterade i stället, tillägger Welander.

Njursjukvården i Värmland har varit medveten om den låga andelen självdialys.

– Vi vill inte vara sämst i landet på detta! Vi jobbar med att erbjuda fler, säger Gunilla Welander.

– Men ibland går det inte tekniskt, till exempel om person är något överviktig.

Gunilla Welander tillägger att vården i Värmland klarar sig bra enligt andra mått, till exempel njurpatienternas överlevnad. Hon välkomnar också att patientgruppen får uppmärksamhet.

– Det är bra att ni skriver om detta, säger Gunilla Welander.

Drygt 4 000 personer i Sverige behandlas med dialys, enligt Njurförbundet.