Säpo: Lagskärpning mot extremism vid skolor
Motiveringen är att det förekommer att företrädare för skolverksamhet har kopplingar till extremistmiljöer. "Det kan bidra till en ökad radikalisering i Sverige och till våldsbejakande miljöers tillväxt", skriver Säpo i ett remissvar.
Tidigare i år överlämnades nämligen ett utredningsförslag om skärpta kontroller av konfessionella (religiösa) friskolor. I betänkandet föreslås bland annat en skärpt ägarprövning, där ägare och ledning ska granskas vad gäller demokratiska värderingar. Personer som exempelvis försvarar våldshandlingar eller diskriminering ska diskvalificeras. Ett förslag som alltså välkomnas av Säpo.
Tvingats stänga
Utredningen tillsattes mot bakgrund av de senaste årens uppdagade fall av religiöst färgad undervisning och skolföreträdare som bedömts som IS-sympatisörer av just Säpo. Flera skolor och förskolor har också mist tillståndet och alltså tvingats stänga.
På TT:s fråga om Säpo har kännedom om nu verksamma skolhuvudmän med kopplingar till extremistmiljöer svarar Johan Olsson, operativ chef vid Säpo i ett mejl: "Säkerhetspolisen har tillsammans med andra myndigheter vidtagit åtgärder utifrån den lagstiftning som finns i dag. Det pågår flera processer som gett resultat, och det är ett arbete som fortsätter. Åtgärderna bidrar till att förhindra våldsbejakande extremism. Men det är viktigt att problemen inte uppstår igen och att möjligheterna att förhindra denna typ av verksamhet förbättras."
Utökad krets
I remissvaret skriver Säpo att kretsen av personer som bör demokratigranskas bör utvidgas till samtliga som förväntas förekomma i verksamheten, även anställda.
Säpo lyfter också behovet av ett särskilt kunskapscentrum som skulle kunna stödja myndigheter som Skolinspektionen i bedömningar av demokrativillkoret.
"Det handlar i regel om öppen information, men det krävs särskild kunskap och kompetens för att förstå och att hitta. Det kan röra sig om djup kunskap om research på internet, förståelse och kunskap om antidemokratiska ideologier och breda språkkunskaper", skriver Johan Olsson.
Fakta: Utredningsförslagen och reaktioner
Utredningen föreslog:
Skyldighet för berörda friskolor och fristående förskolor att anmäla konfessionell inriktning (i dag frivilligt).
Skärpta bestämmelser om att barnens och elevernas deltagande i konfessionella inslag i skolan ska vara frivilliga.
Ägarprövning av alla fristående skolhuvudmän (förskolor och skolor) utökas med ett demokrativillkor. Ägare och ledning som exempelvis försvarar våldshandlingar eller diskriminering diskvalificeras.
Etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Fristående förskolor berörs inte av förslaget.
Etableringsstoppet är den mest kontroversiella delen av betänkandet. En lång rad remissinstanser har sagt nej till etableringsstoppet, med motivering att det riskerar att bryta mot andra lagar och konventioner om bland annat religionsfrihet. Säpo uttalar sig inte om etableringsstoppet i sitt remissvar.
Källa: SOU 2019:64 samt remissvar
