Regeringen varnar för recession

Finansminister Anders Borg presenterar två scenarier: I bästa fall kan Sverige klara 2009 med en tillväxt på 0,1 procent. Men i värsta fall kan det bli en negativ tillväxt på 1,2 procent.

Oavsett scenario räknar Borg med ett lyft 2010 till 2,0 alternativt 1,4 procents tillväxt.

Den globala finanskrisen är den värsta sedan depressionen och läget på de svenska finansmarknaderna de svåraste sedan 1990-talskrisen, konstaterade finansminister Anders Borg vid en pressträff.

I samband med höstbudgeten räknade regeringen med att BNP skulle växa med 1,5 procent i år, 1,3 procent 2009, 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011.

Borg konstaterar att vi har en mycket kraftig ökning av varsel i Sverige som i antal inte har setts sedan 1990-talskrisen. Han räknar med att arbetslösheten stiger till 7,0 procent, alternativt 7,8 procent, 2009 för att därefter ytterligare öka till 7,7, alternativt 9,2 procent, 2010.

Borg tror att Riksbanken i år sänker sin viktigaste styrränta, reporäntan, ytterligare till 3,50 procent. Nästa år sänks räntan till 2,25–2,75 procent för att därefter bottna på 2,00–2,25 procent. År 2010 höjs räntan till 2,75 procent, enligt prognosen.

Borg säger vidare på presskonferensen att den dystra omvärldskonjunkturen och finanskrisen fördjupar och förlänger den lågkonjunktur som Sverige nu står inför. Den svenska exporten väntas pressas tillbaka och hushållens konsumtion kommer att dämpas, tror han. Därtill kommer finansoro och svagare efterfrågan att dra ner investeringarna.

Inflationen har toppat och inflationsförväntningarna sjunker, konstaterar Borg.

Allvarliga och varaktiga underskott i de offentliga finanserna bör, trots konjunkturnedgången, undvikas anser finansministern. Ett visst reformutrymme finns, men osäkerheten är alltjämt stor. Åtgärder som bidrar till att stabilisera ekonomin på kort sikt bör också bidra till att sysselsättningen och tillväxten stärks på lång sikt, enligt Borg.

Om kraven på ytterligare offentliga satsningar för att möta lågkonjunkturen säger Borg att sådana riskerar att få motsatt effekt jämfört med vad man önskar. Underskottet i statens finanser riskerar att växa, och regeringen skulle därmed kunna hamna i ett läge där det krävs skattehöjningar eller besparingar.

– Det är viktigt med god ordning i de offentliga finanserna, sade Borg.