Regeringen offentliggör Pisapapper
Den 3 december 2019. Resultaten från föregående års Pisamätning har precis blivit offentliga. Utbildningsminister Anna Ekström (S) twittrar om en glädjens dag: "Svensk skola fortsätter återtåget till kunskapsresultat i topp!"
Men resultatet ifrågasätts direkt. De svenska deltagande skolorna har undantagit elva procent av eleverna. Så hög andel ska det inte vara, enligt OECD:s regler. Ändå har OECD givit klartecken för det svenska elevunderlaget, med förklaringen att Sverige har en ovanligt hög andel nyanlända elever som ännu inte kan svenska tillräckligt väl.
Kritiken återkommer i medier och i riksdagen, OECD dubbelkollar men ger återigen sitt godkännande. "Genomgången av exkluderingen är grundlig och det är bra att OECD bedömer att Sverige har uppfyllt Pisa:s krav", kommenterade Anna Ekström den 1 oktober 2020.
Hade information
Men Riksrevisionen kommer fram till något annat. Exkluderingsgraden borde inte ha varit så hög och såväl Skolverket som ytterst regeringen borde ha agerat, kritiserade Riksrevisionen i en rapport förra veckan.
Riksrevisionen pekar på att regeringen kände till problemet, eftersom tjänstemän på utbildningsdepartementet skrivit rapporter om detta. Men inget hände – Riksrevisionen kunde inte se att departementet tagit kontakt med Skolverket.
De promemorior som Riksrevisionen läst har inte varit tillgängliga för journalister och andra. Internt arbetsmaterial, har varit svaret från regeringen. På torsdagsmorgonen vände dock regeringen och offentliggjorde dokumenten. Detta skedde samtidigt som Anna Ekström frågades ut om Pisahanteringen av utbildningsutskottet.
Tapp på 8 poäng
I den första promemorian, daterad 4 december 2019, kommer tjänstemännen på departementet fram till att andelen exkluderade elever är omotiverat hög. En mer rimlig exkluderingsgrad hade försämrat resultatet i läsförståelse med cirka 8 poäng. Men tjänstemännen skriver också att det övergripande resultatet står sig, det vill säga att Sverige ändå lyckats vända trenden efter resultatraset 2012.
Av den andra promemorian, daterad 1 oktober 2020 – alltså den dag OECD åter givit sitt godkännande till det svenska elevunderlaget – framgår att tjänstemännen på departementet ser problem med OECD:s granskning. Tjänstemännen bedömer åter att "den kraftigt ökande svenska exkluderingsgraden är problematisk" och fortsätter: "OECD:s analys kommer antagligen inte att tysta de kritiker som hyser misstankar om urvalet".
De offentliggjorda dokumenten bekräftar och fyller alltså ut Riksrevisionens beskrivning. I sak är läget alltså detsamma som i förra veckan: Regeringen hade tveklöst information om problemet.
Vad som hände därefter råder det däremot fortsatt delade meningar om. Regeringen har en bild, oppositionen en annan.
Fakta: Exkludering
OECD:s regelverk tillåter att en mindre andel utvalda elever exkluderas från Pisatesterna. Gränsen är satt vid fem procent av målpopulationen.
En elev får exkluderas om:
Eleven har en måttlig till svår permanent fysisk funktionsnedsättning (till exempel synnedsättning) som gör att han eller hon inte kan delta vid provet.
Eleven har en kognitiv, beteendemässig eller emotionell funktionsnedsättning som gör att hen inte kan delta i Pisa-undersökningen. Funktionsnedsättningen ska vara så allvarlig att eleven inte kan tillgodogöra sig de allmänna instruktionerna till provet.Eleven har inte svenska som modersmål, har begränsade kunskaper i svenska och har fått mindre än ett års undervisning i svenska.
Källa: Riksrevisionen
