Oklart läge i Etiopien-rättegång
– Vi vet ärligt talat inte riktigt hur vi ska tolka det, konstaterade Sveriges Etiopienambassadör Jens Odlander för TT efter att tisdagens överläggningar i Lideta-domstolen i den etiopiska huvudstaden Addis Abeba avlutats för dagen.
– Det märkliga med dagens förhandlingar var att den speciella filmsekvens där Johan Persson håller på med en Kalasjnikov inte visades för rätten. Sekvensen har anförts som graverande bevis när vi haft våra underhandskontakter på juridisk och på politisk nivå, fortsatte Odlander på en sprakande telefonlinje.
Fabricerade bevis?
På filmsekvensen, som ligger ute på internet – och som SVT visade den under tisdagens morgonsändning – ses Johan Persson skjuta med en Kalasjnikov. Men någon krutrök syns inte och inte heller inte någon rekyl. Ljudet förefaller ha lagts på i efterhand och hela filmsekvensen reser oundvikliga frågor om fabricering.
Så frågan är om åklagarsidan fått kalla fötter, eller om det finns något annat skäl till att detta "tunga bevis" inte visades under tisdagen.
Vissa andra delar av filmen visades, men ljud- och översättningskvalitén ska ha varit usel och bland annat därför ajournerade domaren förhandlingarna till dagen därpå.
Tisdagen var helt och hållet vikt åt åklagarsidan och sammanlagt tre vittnen hördes; två lokala polisrepresentanter som var inblandade i gripandet av svenskarna plus en förundersökningsledare.
Under förmiddagen hördes polismannen Mohamed Ahmed om hur gripandet av de båda journalisterna gick till och han gick ut hårt genom att påstå att svenskarna kommit till Etiopien för att stödja Ogadens nationella befrielsefront (ONLF).
– De sade till oss att de kommit för att organisera samt träna med ONLF.
Två verklighetsbilder
När Martin Schibbye senare fick frågan om detta var sant, skakade han på huvudet och förnekade anklagelsen, enligt AFP:s reporter i rättssalen.
Polismannens påståenden ligger i linje med den etiopiska statens inställning hittills; bland andra har landets premiärminister Meles Zenawi uttalat sig i skuldfrågan och sagt att svenskarna "åtminstone var budbärare till terrorister".
Förutom att premiärministern uttalade sig under en pågående rättsprocess visade hans ord med all önskvärd tydlighet att om fallet med de båda journalisterna i Sverige uppfattas som ett yttrandefrihetsmål, så räknas det i Etiopien som ett terrormål och inget annat.
Bland andra USA, Kanada och EU hade diplomater på plats i rättssalen under tisdagen.
Etiopien och yttrandefriheten
Johan Persson och Martin Schibbye är åtalade för att olovligen ha tagit sig in i Etiopien och för att stödja och delta i terrorverksamhet. De erkänner att de att de tagit sig in i landet utan tillstånd men nekar till terroranklagelserna.
Inför det etiopiska valet 2010 infördes en rad demokratiska begränsningar som enligt svenska UD:s människorättsrapport för det året "kränkte pressfriheten" i Etiopien.
Bland annat antogs en så kallad uppförandekod inför valet för medierna som innebar att medierna inte fick rapportera om något som kunde uppvigla till revolter eller terrorism.
En anti-terroristlag antogs i juni 2009 som begränsar möjligheten till politisk aktivitet i större grupper. "Definitionen av vad terrorism innebär är vag och därmed finns breda tolkningsmöjligheter för regeringens och myndigheters sida", konstateras i UD-rapporten.
Några veckor innan journalisterna greps den 1 juli ni 2011 förstärktes den etiopiska terrorlagstiftningen ytterligare.
Källa: UD
