Oenig Riksbank bäddar för räntefall

En räntesänkning kan nu komma redan före nyår.

– Marknadsprissättningen är aggressivare nu och marknaden bedömer i dag sannolikheten för en första sänkning före årsskiftet till ungefär 50–50, säger Erica Blomgren, ränteanalytiker på SEB.

Praktiskt taget alla svenska ekonomer var eniga i september. Det behövs ingen mer räntehöjning. Men Riksbankens direktion höjde ändå räntan och hänvisade till stora prisökningar och höga inflationsförväntningar.

Men protokollet från mötet visar nu att direktionen var splittrad, mitt itu. Tre av de sex ledamöterna reserverade sig mot höjningen. Och det var riksbankschefen Stefan Ingves utslagsröst som avgjorde räntehöjningen.

Finansångest

De tre ledamöterna som var emot höjningen, Lars Nyberg, Irma Rosenberg och Barbro Wickman-Parak, reserverade sig dessutom mot reporäntebanan, prognosen för den framtida reporäntan.

Tillsammans med den senaste veckans förvärrade finansångest bidrar det till att reporäntan kan sänkas snabbare än ränteanalytikerna tidigare trott. De flesta har lutat åt en första sänkning i april.

Nordeas ekonomer ändrade också sin prognos för reporäntan sedan protokollet från direktionens möte blivit offentligt. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson bedömer att det var väntat att direktionen skulle vara splittrad i sitt beslut om att höja reporäntan.

– Men de var också splittrade om den framtida räntebanan och tre medlemmar av direktionen ville se en lägre räntebana. Det var inte helt väntat. Och det talar för att den första räntesänkningen kommer allt närmare.

Nordeas tidigare prognos låg på en första räntesänkning i april.

– Men givet den senaste tidens utveckling talar mera för att den snarare kommer i februari eller kanske ännu tidigare. Så vi ändrar vår prognos till februari och det finns en möjlighet att det kommer ännu tidigare, säger Isaksson.

Cecilia Hermansson, prognoschef på Swedbank, är i full färd med att revidera sina prognoser för svensk ekonomi under det kommande året. Hon är inne på revidera ned både räntebanan och prognosen för svensk inflation och BNP-tillväxt.

– Det är möjligt att reporäntan kommer ner under 4 procent i slutet av 2009, säger Hermansson.

Med den bedömningen närmar sig Hermansson finansdepartementets prognos, som utgår från en reporänta på 3 procent om drygt ett år.

Hermansson beskriver Riksbankens räntehöjning i augusti, med 0,25 procentenheter till 4,75 procent, som ”förhastad”.

– Halva direktionen hade inte tagit intryck av stagnationen i Europa och Sverige. Tillväxten bromsar in. Och råvarupriserna hade börjat och falla tillbaka och har nu gjort det ganska ordentligt. Jag tycker att man satt med en analys som stämde i början av juli, men inte i slutet av augusti.