Annons
Nyheter

Ny utredning om kränkta fosterbarn

Ännu en utredning ska syna kränkningarna av fosterhemsplacerade barn i Sverige.
Nyheter • Publicerad 15 januari 2010
En flicka ritar sin mamma på fönstret i Örby barnhem. En bild från 1953.
En flicka ritar sin mamma på fönstret i Örby barnhem. En bild från 1953.Foto: PRESSENS BILD

Nu ska en eventuell kompensation till de placerade under förra seklet utredas.

Vittnesmålen från de drabbade är skakande.

Annons

– Direktören och poliserna sparkade och slog mig, och sedan stängde de in mig nere i en källare. Jag fick ligga där en hel vecka. Man vågade inte visa mig, så sönderslagen var jag, berättar 64-årige Karl Blomqvist för TT om sin tid på anstalten Sundbo.

Göran Johansson överlämnade på torsdagen ett delbetänkande till regeringen i sin utredning om vanvård och övergrepp i svenska barnhem och fosterhem under 1900-talet.

Mer än 250 000 svenska barn har haft sådana placeringar de senaste 50 åren. I delbetänkandet redogör 404 av dem – 225 kvinnor och 179 män – för de övergrepp de utsatts för. Många vittnar om brister i vård, bostäder, utbildning samt att de blivit inlåsta eller slagna under tortyrliknande former.

Ny utredning

Vidare uppger 61 procent av kvinnorna och 42 procent av männen att de utsatts för sexuella övergrepp.

– Det är mycket höga tal, säger Johansson, som dessutom tror att mörkertalet är stort.

Folkhälsominister Maria Larsson (KD) säger att myndigheterna brustit svårt i fråga om placeringar, uppföljning och tillsyn.

– Det är sammantaget ett stycke mycket mörk historia – svensk historia, säger hon.

Regeringen förlänger nu utredningstiden för Johansson, till september 2011. Alla drygt 1 000 personer som anmält sig ska kunna intervjuas.

Brotten är preskriberade. Men Göran Johansson vill att regeringen tar initiativ till en officiell ursäkt till de drabbade och till ekonomisk kompensation.

Annons

Och Maria Larsson klargör att regeringen ska tillsätta en särskild utredare som ska lämna förslag till en "upprättelseprocess". Men hon kan ännu inte säga något konkret om ekonomisk ersättning.

Anna Skånér, ordförande i Riksförbundet Samhällets Styvbarn, är själv en av de drabbade. Hon betonar att många av dem är äldre, och att ersättningen riskerar att komma för sent.

– Det är inte frågan om samhället vill ge ekonomisk kompensation eller ej – det är ett krav att det ska göra det, säger Skånér till TT.

Vill ha pengar

Karl Blomqvist och hans sju syskon rycktes från sin familj i Vetlanda när polis och barnavårdsmyndigheter stormade in i lägenheten 1957. Barnen spreds ut på olika barnhem och fosterfamiljer.

Karl och hans bror rymde tillbaka till föräldrarna gång på gång – men hämtades alltid igen av polisen. Han säger att straffet blev slag, sparkar, inlåsningar eller att de blev fastbundna på britsar.

Först efter elva år återfick modern slutligen vårdnaden av samtliga barn. Då hade fadern avlidit.

För Blomqvist är ekonomisk kompensation en självklarhet:

– Man måste ju få lite plåster på såren, det är ju deras fel, det var ju de som skulle ta hand om oss.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons