Annons
Nyheter

Nu rustar kyrkan för kris och krig

Hur skyddas kulturminnen som kyrkor vid krig? Hur tar man hand om de döda? Hur fortsätter man förmedla hopp? Nu trappar Svenska kyrkan upp sitt beredskapsarbete.
Religion • Publicerad 5 mars 2023
Människor har alltid sökt sig till kyrkan som en trygg plats vid kris och oro. Arkivbild.
Människor har alltid sökt sig till kyrkan som en trygg plats vid kris och oro. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

Historiskt sett har människor ofta sökt sig till kyrkan vid kriser.

– Vi finns i hela landet och är den största samhällsaktören vid sidan av det offentliga samhället. Vi har också lång erfarenhet och utbildad och övad personal för krislägen, så det är naturligt att vi har en roll och att vi behöver vara så förberedda vi kan också för höjd beredskap, säger Lisa-Gun Bernerstedt, ställföreträdande avdelningschef på ledningsavdelningen och samordnare av arbetet med civilt försvar.

Lagstadgade krav

Annons

Svenska kyrkan har också lagstadgade krav på sig vid höjd beredskap. Det gäller bland annat begravningsverksamheten, som Svenska kyrkan är huvudman för i alla kommuner utom Stockholm och Tranås. Lisa-Gun Bernerstedt kan inte gå in på detaljer, men ett krig innebär i regel fler döda att ta hand om.

– Så är det, och det måste vi ha en beredskap för – också att det ska ske på ett värdigt sätt. Det är en etisk fråga och en fråga som är viktig för människor. Det är en erfarenhet vi har i närtid i samband med pandemin, hur viktigt det är att behålla värdigheten när människors liv skakas om.

Svenska kyrkan har också i uppgift att skydda och vårda de kulturminnen som är Sveriges kyrkor och dess inventarier.

– Det är särskilt viktigt för att kyrkorummen representerar både vår historia och vår framtid och vi ser hur viktiga de är i krissituationer, förklarar Lisa-Gun Bernerstedt.

– Vi har också sett från krigförande länder att det ofta är kulturminnena som blir mål för förstörelse, antagligen för att de också representerar vår identitet och historia och framtid.

Intensifierat arbete

Arbetet med beredskapsplanering är inte nytt, men har intensifierats sedan krigsutbrottet i Ukraina. Våren 2022 tog Svenska kyrkan fram en vägledning för krigsplacering av personal.

– Om man tänker rent konkret vad det handlar om är det att i till exempel församlingarna behöver de som ansvarar för verksamheten finnas på plats.

Svenska kyrkans roll förändras inte vid höjd beredskap, betonar Lisa-Gun Bernerstedt.

– Det vi kan se förändras är att fokus kanske i ännu högre grad behöver ligga på att förmedla hopp och livsmod.

Fakta: Krigsplacering

Att vara krigsplacerad med allmän tjänsteplikt innebär att en person är skyldig att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver om allmän tjänsteplikt. Då får den som är krigsplacerad inte lämna landet, byta jobb eller säga upp sig.

Ingen individ kan ha mer än en krigsplacering och tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där den gör störst nytta för totalförsvaret.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons