Myndigheter föreslår spärrtjänst för lån
En allt större del av svenskarnas lånekostnader utgörs av konsumtionslån. Även skulderna till följd av dessa växer hos inkassobolagen och Kronofogden. Unga och låginkomsttagare är de med störst risk att drabbas.
Enligt Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell har det blivit för enkelt att ta lån och kreditgivningen går för snabbt, .
– Som det ser ut i dag har vi inte en väl fungerande och hållbar konsumentkreditmarknad, sade hon på ett webbsänt seminarium som hölls tillsammans med FI och i samarbete med Kronofogden.
Översyn pågår
Myndigheterna ser ett stort behov av att konsumentskyddet på lånemarknaden förstärks.
Skulderna som skickas till Kronofogden har de senaste fyra åren ökat med i genomsnitt 194 miljoner kronor per månad.
I sin senaste analys av branschen hittade Konsumentverket flera brister, som förekomsten av offensiv direktmarknadsföring till redan skuldsatta, att fakturabetalning ändras till delbetalning utan kreditprövning och att inbetalningar vid indrivning först avräknas mot ränta och avgifter vilket för vissa innebär att skulden aldrig minskar.
Något myndigheterna saknar är också möjligheten att få en samlad bild av en individs hela skuldbörda. Förhoppningen, som FI även tidigare lyft, är att regeringen tillsätter en utredning för att se över möjligheterna till ett sådant skuldregister.
Det pågår också en översyn av de allmänna råden gällande vad som kan anses som god kreditgivning.
Vädjar till branschen
Berörda myndigheter anser också att branschen behöver ta ett större ansvar för att skydda konsumenter från att hamna i skuldproblem. Bland annat uppmanar FI branschen att bli mer noggranna i sina kreditprövningar och kräva mer information om konsumenterna, även om det betyder att kreditprövningen tar något längre tid.
– Det handlar om att göra kreditprövningar på tillräckliga uppgifter, säger Susanna Grufman, biträdande generaldirektör på FI.
FI vill också se ett slags spärregister där konsumenter kan spärra sig från att ta nya lån under en period.
– Ett liknande system finns för spel. Här sitter branschen själva på möjligheten. Det är en chans jag tycker att man borde ta, säger Susanna Grufman.
Obetalda skulder ökar
Under 2020 fick Kronofogden in skuldkrav till ett totalt belopp av 21,7 miljarder kronor, en ökning med 18 procent jämfört med året före och den högsta siffran någonsin.
Totalt fick Kronofogden in 1,2 miljoner krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande, under fjolåret. Det var en ökning med 3,3 procent jämfört med året innan.
Antalet berörda personer ökade med 1,3 procent. Drygt 426 000 personer betalade inte sina skulder i tid under 2020.
De totala skulderna i Kronofogdens register uppgick vid årsskiftet till 87 miljarder kronor.
Under 2020 drev Kronofogden in 12,3 miljarder kronor, en minskning med 700 miljoner kronor jämfört med 2019.
Källa: Kronofogden