Mördare jagas med geografisk analys

Men nu väller tipsen åter in till polisen och en geografisk analys pekar ut potentiella gärningsmän. Den 9 september gick Linköpingspolisen ut och meddelade att den åter kraftsamlar för att lösa dubbelmordet på en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna i centrala Linköping. Tipstelefonerna har öppnats igen och hundratals nya tipssamtal har kommit in, enligt spaningsledare Nils Ahlberg.

Tipsen sorteras i olika prioritetshögar. Vissa är så heta att de kollas upp direkt.

Brott sker i närmiljö

Samtidigt har polisen genomfört, och slutfört, en så kallad geografisk analys i jakten på gärningsmannen.

Analysen utgår från de avtryck som gärningsmannen lämnat efter sig. Det kan röra sig om detaljer kring själva brottet, vittnesmål, mobilsamtal och antaganden om hur människor fungerar psykologiskt.

Genom att åka ut till brottsplatsen bildar sig utredarna en uppfattning om platsen och om vilka som rör sig där. Ofta arbetar de tätt ihop med gruppen för gärningsmannaprofilering.

– Förr tänkte man: "Här har brottet skett, då kan inte gärningsmannen bo här". Men forskning visar att vi människor är bekväma av oss samt helst inte rör oss i områden vi inte känner oss hemma i, säger Jonas Hildeby vid Noagruppen (Nationella operativa analysgruppen), som utför geografiska analyser i Sverige.

Med de kunskaperna i bagaget jobbar polisen utifrån hypotesen att dubbelmördaren i Linköping bodde i staden, eller hade annan koppling till Linköping vid tiden för dubbelmordet.

Ångest fällde brottsling

En geografisk analys kan göras på alla typer av brott, men är mest tacksam vid emotionella brott som det i Linköping, eller vid seriebrott, som i fallet med våldtäktsmannen som gäckade polisen i Örebro under 2005–2010.

I Örebro ledde den geografiska analysen fram till att hundratals män kallades till polisen för den topsning man använder sig av vid DNA-provtagning.

Medan utredningen och provtagningen fortskred skedde helt plötsligt tre kvinnoöverfall på en och samma dag. Det stämde inte med serievåldtäktsmannens tidigare brottsmönster. Ändå sågs det som mycket troligt att det var han som låg bakom.

– Vi förstod att något ångestladdat hade hänt honom. Ångestbubblor som blåses upp och spricker kan resultera i många brott med kortare intervaller. I det här fallet tänkte vi att det ångestladdade skulle kunna vara att han precis hade lämnat DNA-prov eller att han blivit kallad att göra det, berättar Jonas Hildeby.

Örebropolisen gick tillbaka och kollade kallelserna till topsning. Då såg man att en man bett om att få flytta fram sin tid.

Mannen hämtades in för topsning – som visade att han var den skyldige. Vid det laget hade omkring 570 män topsats.

Hundratals ska kollas

Dubbelmordet i Linköping ses som ett emotionellt brott. Gärningsmannen har förmodligen inte gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet varken före eller efter knivmorden. Den som begår emotionella brott har sällan någon ordentlig plan, utan agerar plötsligt, med grund i känsloladdade faktorer. Vid den typen av brott brukar det geografiska området som gärningsmannen rört sig i vara ganska snävt.

Utifrån det antagandet, och med hjälp av ett signalement, har polisen gjort en lista över hundratals män födda mellan 1974 och 1989 som bott i, eller haft koppling till Linköping i oktober 2004. De har kontaktats eller ska kontaktas i utredningen.

De som inte direkt kan uteslutas som misstänkta kallas för topsning. DNA-proven jämförs sedan mot DNA från mordvapnet. Förhoppningen är att man en dag får träff. Då har man hittat mördaren.