Många unga och ostraffade bakom påskupplopp
Under påskhelgen i fjol skakades flera svenska städer av våldsamma upplopp med skadegörelse och våld riktat mot polisen. Gnistan var den högerextreme politikern Rasmus Paludans rundresa i Sverige för att bränna koraner.
Polisen uppgav tidigt att våldsamheterna orkestrerats av tillresta och kriminella gäng.
– Det här är inga vanliga motdemonstranter. Vi har starka misstankar att de som går till angrepp mot polisen har anknytning till de kriminella gängen, sade rikspolischef Anders Thornberg vid en pressträff i samband med förra årets påskupplopp.
Uppgifterna plockades upp och fick stöd av bland annat den dåvarande statsministern Magdalena Andersson (S). Men sanningshalten har ifrågasatts.
Unga ostraffade lokalbor
En ny rapport från researchföretaget Acta Publica skänker nu ytterligare stöd till dem som ansett att polisen saknade fog för sina påståenden.
Acta Publica har kartlagt samtliga 125 personer som åtalats eller begärts häktade för brott i samband med påskupploppen. Till och med slutet av mars har 87 personer ställts inför rätta, varav 70 dömts. En är kvinna.
Företaget kan koppla sju personer, alla män, till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet. Fyra deltog i upploppet i Sveaparken i Örebro, två i Linköping och en i Malmö.
Sammantaget var 99 av de 125 personerna under 30 år, och nära hälften under 21 år. Sjuttio personer var tidigare ostraffade. Nästan alla bodde på den aktuella orten.
300 skadade poliser
Upploppen inleddes på skärtorsdagen, sedan Rasmus Paludan beviljats tillstånd att hålla allmänna sammankomster för att bränna exemplar av koranen i Linköping och Norrköping.
Sammankomsterna kunde aldrig genomföras. I stället utbröt våldsamma upplopp i båda städer.
Dagarna därpå spred sig oroligheterna till bland annat Malmö, Stockholm och Örebro, där demonstranter brände bilar och gick till angrepp mot polisen med sten och molotovcocktails.
Över 300 poliser rapporterade skador till följd av våldsamheterna.
Fakta: Blåljussabotage
Brottet sabotage mot blåljusverksamhet fördes in i brottsbalken den 1 januari 2020 i syfte att stärka skyddet för personal inom polis, räddningstjänst och ambulans.
Lagen tillkom efter att blåljuspersonal vid upprepade tillfällen angripits med bland annat stenkastning och anlagda bränder i samband med utryckningar.
Sabotaget kan handla om att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanspersonal, försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.
Straffet för brott av normalgraden är fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt kan det leda till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.
Bakgrund: Påskupploppen
Under påskhelgen 2022 uppstod oroligheter på flera orter till följd av Rasmus Paludans koranbränningar.
Paludan, partiledare för högerextrema Stram kurs, besökte – eller planerade att besöka – Örebro, Linköping, Norrköping, Landskrona, Malmö och Stockholmsförorten Rinkeby, något som följdes av våldsamma upplopp med skadegörelse och våld främst riktat mot polisen.
Under skärtorsdagen besökte han också Jönköping utan att några våldsamheter utbröt.
Ett stort antal personer har dömts till fängelse för grovt blåljussabotage efter upploppen. Hundratals ytterligare kan komma att misstänkas för brott, har utredare i de aktuella polisregionerna tidigare uppgett för TT.