Annons
Nyheter

Macron hoppas på ljusning i Ukrainakrisen

Frankrikes president Emmanuel Macron säger sig ha övertygat sin ryske motpart Vladimir Putin om att inte trappa upp Ukrainakrisen.
Putin har signalerat att Macron vid deras möte kommit med förslag som kan gå att bygga vidare på.
Ingen av parterna ser dock ut att ha bytt position.
Ryssland • Publicerad 9 februari 2022
Ett rejält fysiskt avstånd mellan Emmanuel Macron och Vladimir Putin, men kanske parterna närmade sig varandra i samtalen i måndags. Arkivbild.
Ett rejält fysiskt avstånd mellan Emmanuel Macron och Vladimir Putin, men kanske parterna närmade sig varandra i samtalen i måndags. Arkivbild.Foto: Sergej Gunejev/AP/TT
Foto: Johan Hallnäs/TT

Ryssland har lyckats placera sig i världspolitikens centrum. Västledare åker skytteltrafik till Moskva och Kiev för möten med de ryska och ukrainska presidenterna Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj och deras respektive ministrar om den upptrappade krisen i och kring Ukraina.

Putin säger sig vara redo att kompromissa – om än med förbehållet att Ukrainakrisen egentligen är västmakternas fel – och lovar att titta närmare på de förslag som Macron lagt fram under ledarnas fem timmar långa möte i Kreml i måndags. Orden har av många tolkats som att Ryssland nu ställer sig mer samarbetsvilligt än tidigare.

Annons

Men Putin har på ett sätt målat in sig i ett hörn med sin publika truppuppbyggnad, säger Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Europaprogrammet på Utrikespolitiska institutet (UI).

– Det är svårt att bara pysa ut den ballongen. Det behövs någonting för att kliva ned, eller dra tillbaka, eller ens bara frysa nu när läget har trummats upp så mycket, säger han och beskriver situationen som fortsatt svårlöslig.

Fägersten ser det inte som troligt att det kommer en diplomatisk uppgörelse som båda parter säger sig vara nöjda med, och som leder till att Ryssland plötsligt skulle minska truppnärvaron.

– Det är nästan mer troligt att situationen bara stabiliseras i ett nytt läge och att Putin är nöjd med att han kan ha en massa soldater i Belarus. Det skulle innebära ett fryst läge som ändå innebär nya förutsättningar, säger han.

Fasta positioner

Enligt det som sades på presskonferensen efter mötet har Macron inte gått ifrån den position som bland annat USA och Nato tidigare har framfört till Ryssland, som avfärdar ryska ultimatum om försvarsalliansens upptag av nya medlemmar och annat, men öppnar för vissa samarbetsmöjligheter och olika förtroendeskapande åtgärder.

Inför mötet hade Macron haft samtal med ledare för bland annat USA, Tyskland och de baltiska länderna.

– Jag tror inte att man ska se det här som ett soloäventyr för Macron, han verkar ha förberett det ganska väl. Båda parter stod fast vid sina positioner så på det sättet gav det ingenting nytt, säger Fägersten.

Macron har beskrivit samtalet med Putin som betydande och djupt, och med tyngdpunkt på saker som kan leda till nedtrappning.

Han är inte ensam om att uttrycka uppskattning för de två presidenternas samtal.

– Putin har tidigare anspelat på att den franske presidenten går att ha djupare diskussioner med än andra, som någon form av smicker, säger Fägersten.

Förhandlingsväg

Annons

Enligt Macron är de närmaste dagarna avgörande för utvecklingen. På tisdagen sade han, efter att ha träffat Volodymyr Zelenskyj i Kiev, att det finns konkreta lösningar för att få slut på spänningarna mellan Ryssland och väst.

Men det är svårt att veta hur konkreta diskussionerna har varit och uttalandena är i hög grad otydliga, vilket antagligen handlar om strategi och retorik i det diplomatiska spelet, tror Björn Fägersten.

– Det finns en anledning att vara så här diffus för att aktörerna ska tolka in att det finns någon sorts förhandlingsväg som fortfarande är öppen, säger han.

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons