Annons
Nyheter

Lulas djungelkrig: Arméoffensiv mot guldgrävare

De har kommit i tiotusental, i hopp om att bli rika på guldet i djungeln. Men nu är det slut med den illegala plundringen av yanomamiområdet i Amazonas, förklarar Brasiliens president.
En fullskalig polis- och militärinsats har inletts i regionen, som är dubbelt så stor som Danmark.
Brasilien • Publicerad 10 februari 2023
Ett hus och ett flygplan eldas upp för att inte kunna användas i den illegala gruvbranschen i yanomamiområdet i norra Brasilien. Bild från tidigare i veckan.Foto: Ibama/AP/TT
Illegala gruvbåtar fotograferade i Uraricoera, en biflod till Rio Branco, som i sin tur sedan ansluter till den jättelika Amazonfloden, i den brasilianska delstaten Roraima.Foto: Edmar Barros/AP/TT
Metallen i konfliktens centrum. En guldletare visar vad han vaskat fram, när han nu flyr yanomamiområdet i samband med myndigheternas offensiv.Foto: Edmar Barros/AP/TT

Poliserna och soldaterna har sällskap av beväpnad personal från såväl justitie-, urfolks- och miljödepartementen i insatsen. Målet är att befria yanomamifolket från de lycksökare som brutalt härjat i området i många år.

President Lula da Silva har tidigare anklagat företrädaren Jair Bolsonaro för delaktighet i folkmord, på grund av sättet som Bolsonaro underlättade för rovdrift och exploatering – även olaglig sådan – av regnskogens resurser. Och när plundrarna nu jagas bort märks att de varit etablerade med besked: redan i offensivens inledning hittades och förverkades ett flygplan, en helikopter, en schaktmaskin, bostadsbyggnader och hangarer, samt ett antal skjutvapen och båtar, meddelar miljömyndigheter.

Guldruschens metoder

Annons

Djungelområdet ligger otillgängligt längs Brasiliens gräns mot Venezuela. Det är svårt att få fram förnödenheter, så när guldletarna kommer och tar över resurserna drabbas yanomamifolket av smittor och svält.

Dessutom används samma enkla vaskarmetoder som under 1800-talets guldrusch i Amerika. Exempelvis separerar guldletarna bitar av den gyllene metallen från flodsedimenten med hjälp av kvicksilver – som är starkt giftigt och sedan sprider sig i miljön.

"Äntligen!" utropar hjälporganisationen Survival International om offensiven mot guldletarna. Men Survivals Brasilienchef Sarah Shenker betonar att ett mödosamt, långsiktigt arbete måste till.

Åtal mot Bolsonaro?

Gruvdriften "har förstört yanomamiernas liv så länge, och orsakat oerhört lidande och förödelse", säger hon i ett pressmeddelande.

"Även om alla guldletare kastas ut, och kan hållas borta, kommer det ta åratal för yanomami och regnskogen att återhämta sig."

Liksom Lula da Silva talar Survival om ett folkmord i området. Brasilianska medier rapporterar att det finns planer på att försöka åtala Bolsonaro, högerextremisten som var president fram till årsskiftet.

Men den frågan kompliceras av att expresidenten nu har tagit sin tillflykt till Florida i USA. Eventuellt kan fallet tas upp när Lula på fredagen besöker sin USA-kollega Joe Biden i Washington.

Fakta: Yanomamifolket

Yanomami är ett sydamerikanskt urfolk som lever i runt 200 olika samhällen i Amazonas regnskogar.

Bara i Brasilien sträcker sig deras område över runt 96 000 kvadratkilometer, en area motsvarande mer än två Danmark. De lever också i södra Venezuela.

I början av 90-talet fick yanomami grundlagsskyddad ensamrätt till regionen i Brasilien. Även i Venezuela finns det lagformuleringar till deras förmån. Men problemet är att i isolerade och svårtillgängliga djungelområden struntar många i lagen, och myndigheterna har i normala fall inte en chans att stoppa alla miljöbrott som sker.

Västerländska kolonisatörer hörde talas om yanomami redan på 1600-talet. Men närmare kontakt dröjde ända till 1950-talet, då Venezuela och Brasilien drog sina gränser genom urfolkets land.

Dessa kontakter har dock stått yanomami dyrt, när västerlänningarna fört med sig sjukdomar. En mässlingsepidemi 1978, utlöst av guldgrävare, dödade hälften av befolkningen. I början av 1990-talet dog runt en femtedel av folket till följd av olika epidemier.

I dag tros yanomamifolket omfatta totalt runt 30 000 människor runt floden Orinoco.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons