Annons
Nyheter

Linde efter turkiskt möte: Känsliga frågor

Östra Medelhavet, Syrien och konflikten i Nagorno-Karabach – det är några av de tunga ämnen som avhandlades när utrikesminister Ann Linde mötte sin turkiske kollega utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i Ankara.
Turkiet • Publicerad 13 oktober 2020
Utrikesminister Ann Linde träffade under tisdagen Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i Ankara. Arkivbild.
Utrikesminister Ann Linde träffade under tisdagen Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i Ankara. Arkivbild.Foto: Magnus Andersson/TT

– Det finns många svåra och känsliga frågor samtidigt som det finns möjligheter till samarbete, säger Ann Linde till TT efter att ha kommit ut ur det långa mötet.

Under samtalet med den turkiske ministern låg stort fokus på Turkiets roll i många av de internationella konflikterna som under de senaste veckorna dominerat nyhetsflödet.

Omtvistad provborrning

Annons

En brännpunkt var situationen i östra Medelhavet, berättar utrikesministern.

– I östra Medelhavet är det två delar som sker samtidigt – dels är det provborrningar som skett på cypriotiskt område, där står vi helt bakom EU:s linje att detta är ett brott mot folkrätten.

– Där är vi oroliga för att trots att EU har försökt medla de senaste veckorna så kom det häromkvällen ett nytt forskningsfartyg, vilket inte är tecken på att man går i rätt riktning, säger Ann Linde med hänvisning till beskedet att det turkiska forskningsfartyget Oruç Reis fortsatt kommer att genomföra seismiska utforskningar söder om den grekiska ön Kastellorizo.

Sanktioner möjliga

– Den andra frågan handlar om vart gränserna ska gå i östra Medelhavet. Där har Grekland vissa givna rättigheter men det finns också delar där Turkiet har rättmätiga anspråk som man måste lösa genom dialog. Det viktiga är att situationen måste vara stabil i Medelhavet.

TT: Vad anser Turkiet om den svenska linjen i frågan?

– Det är känt för Turkiet sedan tidigare vad EU anser i frågan. De vet att EU är beredda att använda alla verktyg i verktygslådan om parterna inte når förhandlingslösningar.

TT: Finns det en förståelse för detta?

– Att kalla det förståelse är kanske ett för starkt ord att använda, med de noterar våra åsikter.

"Tuffa diskussioner"

En annan konflikt i Medelhavsområdet som diskuterades under samtalet var Syrien och Turkiets militära närvaro i landet.

– Vad gäller Syrien har vi väldigt annorlunda synpunkter. Sverige har tidigare fördömt Turkiets militäroffensiv. Vi menar att man måste dra sig tillbaka militärt och vi är oroliga för de minoriteter som finns där, det handlar bland annat om kurder och yazidier, säger utrikesministern.

Annons

– Där menar Turkiet att vi inte har mandat att kräva det, det blev väldigt tuffa diskussioner och vi enades inte i frågan.

Fakta: Långvarig dispyt

Fiendskapen mellan Grekland och Turkiet har långa historiska rötter, och krig har varit nära vid flera tillfällen de senaste årtiondena. Huvudmotsättningarna gäller gränsdragningen i Egeiska havet och Cyperns framtida status.

I konflikten om gränsdragningen i Egeiska havet och rätten till ett antal öar hänvisar länderna till olika avtal. Länderna har otaliga gånger anklagat varandra för militära kränkningar av territorium. Senast 1996 hotade krig när grekiska soldater sattes iland på en omstridd klippö för att ta ned en turkisk flagga som placerats där. Efter amerikansk medling löstes den akuta krisen.

I grunden handlar konflikten också om rätten till energitillgångar som tros finnas i kontinentalsockeln under havet.

Spänningarna kan också spåras tillbaka till tvisten om Cypern. Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.

De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns internationellt erkända regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del i överenskommelsen finns en plan på en gasledning till Europa – som Turkiet har lämnats utanför.

Förra året ökade Turkiet borrningarna i havet väster om Cypern. Turkiet menar att öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

Källor: Landguiden/UI, BBC

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons