Annons
Nyheter

Läkare om hälsotestboom: "Mer skada än nytta"

Blodprover, röntgen och bajsprover. Utbudet av företag som erbjuder tester för att bedöma vår hälsostatus är enormt, för det finns stora pengar att tjäna. Men är det bra?
– Vissa undersökningar kan leda till mer skada än nytta för individen, säger allmänläkaren Minna Johansson.
Hälsa • Publicerad 11 februari 2023
Ge mig ditt blod och jag ska säga hur du mår. Det finns gott om företag som säljer olika typer av hälsotester. Men vad säger de egentligen? Arkivbild.
Ge mig ditt blod och jag ska säga hur du mår. Det finns gott om företag som säljer olika typer av hälsotester. Men vad säger de egentligen? Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
På Neko Healths mottagning i centrala Stockholm kan man köpa en helkroppsscanning för 2|000 kronor.
På Neko Healths mottagning i centrala Stockholm kan man köpa en helkroppsscanning för 2|000 kronor.Foto: Neko Health/TT
"Folkhälsan förbättras genom att människor äter bättre, slutar röka och motionerar mer" säger Magnus Isacson, specialist i allmänmedicin och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.
"Folkhälsan förbättras genom att människor äter bättre, slutar röka och motionerar mer" säger Magnus Isacson, specialist i allmänmedicin och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.Foto: Privat

”Jag skulle vilja testa mig, bara kolla upp att allt är okej”. ”Jag har cancer i släkten och vill göra en check”. Kanske har du tänkt tanken själv eller har någon i närheten som ”bara vill kolla upp om jag har något”.

För den som vill analysera sin kropp, och som har pengar, finns det gott om alternativ. Men sannolikheten att hitta något som behöver eller ens går att behandla hos en person som inte har symtom är liten.

Annons

– Problemet är att om du tar 20 prover så kommer minst ett att vara avvikande. Det betyder inte att du är sjuk eller ens är på väg att bli, säger Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.

Resultat väcker oro

Som läkare på Ekerö vårdcentral utanför Stockholm träffar han patienter som betalat privat för att till exempel göra en uppsättning blodprover hos ett företag. Det kan handla om ett par tusen kronor för ett 40-tal markörer. Om något av resultaten avviker från det ”normala” kommer de till vården och är oroliga.

– Det har jag all förståelse för. Men väldigt ofta är det inget fel och inget som vi behöver behandla. Om de inte hade tagit provet hade de troligen inte märkt något och dessutom haft lite mer i plånboken. Dessutom måste vi vara medvetna om att överutredning och överbehandling faktiskt kan skada människor, säger han.

Vad är det då som är risken med att testa? En är om ett test inte är tillräckligt bra. Då riskerar varningssignaler att missas. En annan är om testet är för känsligt. Då är risken att svaren blir falskt positiva, alltså med ett avvikande värde som inte betyder något. I värsta fall görs en behandling eller en operation helt i onödan. Det är dåligt för individen men också för samhället som tar kostnaderna.

Men vi människor vill veta. Marknaden för hälsotester är växande. Företag som Werlabs erbjuder blodprover för analys av allt från järn och blodsocker till hormoner för upp till 2 700 kronor. För den som är mer stadd vid kassa finns Executive healths erbjudande om en magnetkameraundersökning för 57 000 kronor.

När Neko Health lanserade sin helkroppsscanning i början av februari var uppmärksamheten enorm. Mycket beroende på att frontfiguren är Spotifys grundare Daniel Ek och löften om att reformera sjukvården.

Miljontals värden

Idén är att genom 70 olika sensorer bland annat undersöka syremättnad, kärlfunktion och hela huden. Tiderna för en helkroppsscanning á 2 000 kronor vid mottagningen på Stureplan i Stockholm tog snabbt slut. Fem dagar efter premiären står 3 500 personer på väntelista.

”Upptäck. Förebygg. Koppla av.” är mantrat. Men blir det så?

– Det är lätt att tro att all information är bra och att det är riskfritt att ta reda på saker om kroppen. Men det finns stark evidens för att det inte stämmer, säger Minna Johansson, specialist i allmänmedicin på Herrestads vårdcentral i Uddevalla och som forskat om för- och nackdelar med screening.

Värdefull screening

Vissa undersökningar vet man är värdefulla att göra på en bred målgrupp, så kallad screening. Mammografi för kvinnor över 40 för att upptäcka bröstcancer eller avföringsprover för personer över 65 för att hitta tarmcancer är två exempel. Dessa har visat sig kunna förlänga och rädda liv med behandling.

Annons

Men eftersom avvikande resultat från Nekos eller andra företags undersökningar med största sannolikhet hamnar i de offentliga vården, är det relevant att diskutera vad sådana undersökningar innebär, menar Minna Johansson.

– Jag är absolut inte emot utveckling och innovation, det behövs inom vården. Men att bara testa brett utan att vetenskapligt ha visat att det faktiskt leder till minskad sjukdom eller död är extremt tveksamt. Och argumentet att denna screening skulle reformera folkhälsan skulle jag säga är lömsk marknadsföring. Vad jag vet finns det inga studier som visar att det är så, säger Minna Johansson.

Konkurrerar om vården

Ytterligare en aspekt är att denna typ av tester som kostar, främst når en redan hälsomedveten och ganska frisk del av befolkningen. Inte de som vården helst vill nå fram till.

– Vi vet att folkhälsan kan förbättras om vi får människor att äta bättre, sluta röka och motionera, det är inte roligare än så. Och att behandla kända riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter, säger Magnus Isacson.

I vissa fall kommer en behandlingsbar sjukdom att upptäckas, en cancer eller en blodbrist. I andra fall leder det till fler vårdbesök och fler prover av sådant som är ofarligt. När de som får ett avvikande resultat kommer till den vanliga vården riskerar det också att leda till undanträngningseffekter. Det innebär att personer som verkligen behöver vård hamnar längre bak i kön.

Fakta: Risk-nyttabalans

Att screena för sjukdomar på en bredare del av befolkningen görs när det anses leda till mer nytta än skada.

Som exempel har ett nationellt screeningprogram för prostatacancer inte införts i Sverige eftersom nyttan inte bedöms vara större än riskerna. Det beror bland annat på överdiagnostisering – alltså att man hittar förändringar som sedan inte visar vara farlig cancer. Det leder förutom oro för individen också till onödiga behandlingar med risk för impotens och inkontinens, plus onödiga kostnader för samhället. När nya och mer känsliga testmetoder utvecklas kan frågan komma att omprövas.

Ett annat exempel är att det i Sydkorea infördes screening för tyroideacancer 1999. Antalet patienter som diagnosticerades med cancer gick upp kraftigt efter införandet och fler behandlades, men dödligheten påverkades inte alls. Det enda som hände var att man hittade sjukdom hos fler.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons