Annons
Nyheter

Krossar myter om mammografi: "Kan inte vänta"

Genom att satsa på områden där få deltar i mammografi kan man få fler att gå på undersökningarna. Det säger Fatuma Mohamed, som samordnar hälsoinformatörer.
– Vi måste arbeta uppsökande och hitta personerna där de finns, vi kan inte vänta på att de ska komma till vården.
Cancer • Publicerad 27 september 2023
Information på rätt språk men också vid rätt tillfälle är viktigt för att få kvinnor att gå på screening. Arkivbild.
Information på rätt språk men också vid rätt tillfälle är viktigt för att få kvinnor att gå på screening. Arkivbild.Foto: Christine Olsson/TT
Fatuma Mohamed, samordnare för hälsoinformatörer i Region Stockholm.
Fatuma Mohamed, samordnare för hälsoinformatörer i Region Stockholm.Foto: Privat/TT

För att kunna prata om hälso- och sjukvård måste man söka sig till platser där målgruppen finns – som konsthallar, på grillfester och i moskéer. Genom att prata om vikten av mammografi i välkända sammanhang skapas en trygg miljö där inga frågor är dumma, enligt Fatuma Mohamed, samordnare för hälsoinformatörer vid Transkulturellt centrum i Region Stockholm.

– Det behöver finnas ett förtroende mellan dem som kommer med informationen och kvinnorna som tar emot den.

Annons

En viktig del i hennes arbete är att leta rätt på personer som passar för jobbet. Ett grundkrav är att personerna ska kunna svenska och minst ett annat relevant språk.

– Gör vi en satsning i Södertälje letar jag efter någon som kan arabiska och syrianska till exempel. Vill vi nå personer i Järva behöver vi en person som kan somaliska, säger hon.

Ny rapport

I veckan släpper Bröstcancerförbundet en rapport som lyfter att kvinnor födda utanför Sverige mer sällan kommer på de mammografiundersökningar som de kallas till än svenskfödda.

– För vissa handlar det om att det är konstigt att besöka vården när man är frisk, man ser ingen anledning till det. För andra är det brister i språket eller att tiden inte räcker till, säger Fatuma Mohamed.

Simhallen och appar

Ett exempel på insats är i Tensta konsthall norr om Stockholm. Där finns informatörerna på plats för att möta upp kvinnor som varit på besök. Äldre muslimska män kan man prata med vid moskén.

– Men i vissa grupper och vid vissa tillfällen är det digitala plattformar som gäller, då kan en Whats App-grupp vara rätt plattform. Det är ett detektivarbete kring vad som fungerar, säger Fatuma Mohamed.

Genom förståelse för olika kulturella bakgrunder kan hälsoinformatörerna också bemöta falska rykten. Det kan handla om att kvinnan har hört att undersökningen gör väldigt ont eller att strålningen i sig ger cancer. För andra handlar det om att man inte förstått kallelsen utan trott att det är reklam för en onödig undersökning.

– Det bästa är att när vi har varit aktiva i ett område så sprids informationen om varför det är bra att gå på sin mammografi eller ta sitt vaccin mellan medborgarna. För mig är hälsoinformatörerna den satsningen som verkligen fungerar för att nå ut. Vi ser att det ger effekt, säger Fatuma Mohamed.

Fakta: Hälsoinformatörer

Hälsoinformatörer eller hälsoguider finns i olika varianter på olika platser i landet.

I Region Stockholm finns hälsoinformatörer med grundläggande utbildning om bland annat hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. De samarbetar med vårdcentraler, föreningar, trossamfund, kommuner och stadsdelar för att nå målgruppen.

Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland samarbetar också med hälsoinformatörer som har fått en utbildning i hur man pratar om cancerprevention och tidig upptäckt.

Källa: Region Stockholm, RCC Stockholm Gotland, Bröstcancerförbundet

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons