Ja till Obamas sjukförsäkring
Därmed har Barack Obama fått igenom ett historiskt beslut. Han lyckades med vad en lång rad USA-presidenter försökt åstadkomma ända sedan Theodore Roosevelt tog upp frågan under sin kampanj i presidentvalet 1912.
Ett avtal om abortfrågan fick över en viktig grupp tveksamma demokrater till jasidan. Samtidigt som representanthuset debatterade förslaget och formerna för hur det skulle behandlas meddelade Vita huset att president Obama ser till att federala medel inte går till aborter.
Det som representanthuset antog var en något bearbetad version av ett förslag som senaten fattat beslut om. Förslaget går nu tillbaka till senaten för ny prövning.
– Detta visar att USA fortfarande förmår stora saker, kommenterade president Obama segern för sjukförsäkringssystemet i representanthuset.
Obama tackade representanthuset för beslutet, samtidigt som han sade att det inte var lätt.
– Men det var rätt.
Presidenten kallade det en seger för USA:s folk.
Omröstningen kunde ske först efter debatt som drog ut sent på söndagskvällen och vid halv tiotiden gick representanthuset till omröstning.
Då återstod 34 demokrater bland motståndarna och de röstade nej tillsammans med alla de 178 republikanerna.
– Så här ser en förändring ut, sade Obama när han framträdde med vicepresident Joe Biden vid sin sida i Östra rummet i Vita huset.
– I kväll har vi besvarat historiens krav. Vi undvek inte vårt ansvar, vi anammade det. Vi fruktade inte vår framtid, vi formade den.
– Detta är en seger för USA:s folk och en seger för förnuftet, sade Obama.
– Dagens beslut besvarar böner från varje amerikan som innerligt hoppats på åtgärder i ett system som fungerar för försäkringsbolagen men inte för vanliga människor.
Den stora vårdreformen går nu till presidenten för undertecknande så att den blir en giltig lag.
Ett separat kompromisspaket om en federal försäkring för hushåll med låg- och medelinkomst som representanthuset röstade om på söndagen går till senaten för omröstning.
Vårdreformen är den största utvidgningen av de federala hälsovårdsåtagandena sedan försäkringssystemen Medicare och Mediact infördes 1965 under Lyndon B Johnson (D) för att ge en allmän sjukförsäkring till personer över 65 år liksom till fattiga och funktionshindrade.
Stor betydelse
Beslutet får en väldig betydelse för en hälsovårdsindustri som omsätter 2,5 biljoner kronor i USA. Själva reformen kostar 940 miljarder kronor.
Det var en seger för presidentens viktigaste inrikespolitiska fråga efter en lång och hård kamp mot de republikanska motståndarna och för att får över kritiska demokrater till jasidan.
Löftet till tvekande demokrater att federala pengar inte får bekosta aborter var ett högt pris för att få igenom reformen.