Iransk attack mot amerikansk militärbas
Ett dussintal raketer avfyrades mot amerikanska mål i Irak under tidig natt, uppger USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Militärbasen Ayn Al-Asad träffades enligt AFP vid 1.30 lokal tid av minst nio raketer. En ny attack mot basen kom en dryg timme senare.
Även en amerikansk bas i Erbil i norra delen av Irak har anfallits.
Det finns ännu inga uppgifter om skador efter attacken, varken gällande människor eller byggnader. Amerikanska källor uppgav vid 3.30 svensk tid för Reuters att inga dödsfall inträffat till följd av attackerna.
Strax efteråt twittrade president Donald Trump: "Allt är bra! Raketer skjutna från Iran mot två militära baser i Irak. Vi utvärderar skadorna just nu. Så långt, allt väl! Vi har världens överlägset mest kraftfulla och utrustade militär! Jag kommer att göra ett uttalande onsdag morgon".
Men enligt iransk statlig tv har minst 80 "amerikanska terrorister" dödats i attacken, där 15 raketer enligt rapporten har avfyrats och ingen av dem hejdats. Amerikanska helikoptrar och militär utrustning ska ha fått allvarliga skador. Trump vill enligt kanalen bagatellisera attacken med sin tweet.
Enligt tv-kanalen, som hänvisar till en källa inom revolutionsgardet, har Iran 100 andra mål i regionen i sikte om USA nu väljer att hämnas.
Inga irakiska soldater har dödats, meddelar irakisk militär.
"Bara första steget"
Under natten försvarade Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif via Twitter attacken, och skriver att landet inte vill se vidare militära handlingar. "Iran vidtog och avslutade proportionella åtgärder för att försvara sig själv", skriver han, och fortsätter:
"Vi vill inte ha fortsatt eskalering eller krig, men kommer att försvara oss mot all aggression."
Den halvstatliga iranska nyhetsbyrån Fars skrev kort efter attacken på Twitter att den är en hämnd för att den iranske generalen Qassem Soleimani, chef för revolutionsgardets specialstyrka Quds, dödades i en amerikansk drönarattack i Bagdad i fredags, på order av USA:s president Donald Trump.
Och revolutionsgardet är mer aggressivt än utrikesministern i sina uttalanden.
Dagens raketattacker var bara det första steget. Han (Donald Trump) borde tänka på att dra tillbaka sina trupper från regionen och inte låta dem befinna sig inom vårt räckhåll, säger en icke namngiven högt uppsatt militär inom revolutionsgardet, enligt statlig iransk tv.
Revolutionsgardet varnar USA för att om landet angriper iranskt territorium så blir Dubai i Förenade arabemiraten och Haifa i Israel Irans nästa måltavlor.
"Vi varnar den store Satan, den blodtörstiga och arroganta regimen i USA att alla nya ondskefulla handlingar eller aggressioner kommer att innebära fler smärtsamma och förödande svar", säger gardet i ett skriftligt uttalande som lästes upp i iransk tv.
Trump: Allt är bra!
Pentagon uppger i ett första uttalande efter attackerna att de "kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda och försvara personal, partners och allierade i regionen".
Vita huset uppger att Donald Trump blir kontinuerligt informerad om händelserna.
Under tisdagen sade försvarsminister Mark Esper att USA var förberett på att Iran skulle svara på attacken på Qassem Soleimani.
– Jag tror att vi ska förvänta oss att de vidtar någon form av motåtgärder. Vi är förberedda på alla eventualiteter. Och då kommer vi att svara på ett lämpligt sätt, sade Esper på en presskonferens.
"Våldsspiralen måste upphöra"
Nato uppgav tidigare i veckan att soldater från flera av organisationens medlemsländer ska förflyttas tillfälligt, med hänvisning till säkerhetsläget och att militäralliansens uppdrag i Irak har lagts på is tills vidare.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) kommenterar attackerna i Irak mot amerikanska mål under natten mot onsdag.
"Nattens raketattacker i Irak är den eskalering som jag och omvärlden har varnat för", säger hon i ett mejl till TT.
Återhållsamhet och en de-eskalering är nu "extremt" viktigt, enligt Linde. "Våldsspiralen och hämndaktionerna måste upphöra", säger hon i mejlet.
Enligt Linde har inga svenskar som ingår i styrkan mot IS skadats i nattens attacker. Utrikesministern säger sig ha "fullt förtroende för Försvarsmaktens bedömning av säkerhetsläget".
Tidslinje: USA-Iran-krisen dag för dag
27 december 2019: I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.
29 december 2019: USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.
31 december 2019: En proteströrelse, ledd av en Iranstödd milis, försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.
3 januari 2020: Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Vid drönaranfallet dödas även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd.
4 januari 2020: Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.
5 januari 2020: USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.). Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.
6 januari 2020: Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Hundratusentals människor manifesterar på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.
7 januari 2020: Mer än 50 människor trampas ihjäl och många skadas sedan panik bryter ut under Qassem Soleimanis begravningsceremoni i Kerman. Iran säger sig överväga 13 olika sätt att hämnas USA och Irans parlament terrorlistar amerikanska styrkor, anställda vid försvarshögkvarteret Pentagon och andra närstående organisationer. Tyskland drar tillbaka delar av sina styrkor från Irak.
TT