Annons
Nyheter

Inflationen faller oväntat: "Goda nyheter"

Inflationen föll oväntat mycket i april.
Det kan betyda att Riksbanken skippar en räntehöjning i juni, enligt flera bedömare.
– Det här är goda nyheter, säger Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar.
Ekonomi • Publicerad 15 maj 2023
Färska inflationssiffror för april redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB). Arkivbild
Färska inflationssiffror för april redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB). ArkivbildFoto: Chris Anderson/TT

Inflationen landade på 10,5 i årstakt i april enligt måttet KPI, visar nya siffror från SCB. Det var lägre än väntat.

Bland annat bidrog sjunkande livsmedelspriser till att inflationstakten gick ned. Livsmedelspriserna sjönk för första gången sedan november 2021.

Annons

– Det här är goda nyheter. Att även kärninflationen, det vill säga rensat för energipriser, går ner mer än väntat är väldigt positivt, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Rensat för energipriser låg inflationen på 8,4 procent i april. Där hade analytiker enligt Bloombergs sammanställning räknat med en nedgång till 8,7 procent.

Nära räntetoppen

Enligt Alexandra Stråberg indikerar siffrorna att vi “absolut” har passerat inflationstoppen och att vi är väldigt nära räntetoppen.

– Riksbanken har sagt att man funderar på att höja i antingen juni eller i september, det här utfallet är goda nyheter som kan innebära att Riksbanken avvaktar med en räntehöjning i juni, säger hon och fortsätter:

– Men det är lite beroende på om inflationssiffran som kommer innan nästa Riksbanksmöte i juni också är positiva nyheter.

Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea, säger att den breda inflationsnedgången var överraskande och välkommen.

– Det minskar pressen på Riksbanken. Men de behöver se fler positiva siffror, därför blir kommande siffror för maj oerhört viktiga, säger hon.

Nollhöjning mer sannolik

Även Susanne Spector öppnar för möjligheten att Riksbanken inte höjer räntan alls i juni.

– Vår prognos är att Riksbanken höjer med 25 punkter, men det står mellan 0 och 25. Dagens siffror gör noll lite mer sannolikt, säger hon.

Carl Nilsson, ekonom hos Swedbank med särskilt fokus på bland annat inflationsutvecklingen, gör också bedömningen att det var ett positivt utfall och kan öka sannolikheten att Riksbanken går något mildare fram i sin penningpolitik.

Annons

— Vi ligger dock var kvar med vår prognos (ytterligare två räntehöjningar). Ytterligare en inflationssiffra kommer att komma in och det finns risk att KPI då kan överraska på uppsidan, säger han.

Livsmedelspriser överraskade

Förutom livsmedelspriser och restaurangbesök överraskade även hyror och avgifter till bostadsrättsföreningar på nedsidan i dagens inflationsbesked, enligt Carl Nilsson.

Han påpekar dock gällande det sistnämnda att det kan finnas en viss eftersläpning vilket kan ge negativa överraskningar framöver.

— Det tyder på att det inte är så många hyresavtal som kommit i hamn. Flera bostadsrättsföreningar kan komma att höja i takt med Riksbankens räntehöjningar och vi får snarare en fördröjd effekt, säger han.

Kronan tappar runt 5 öre mot euron efter inflationsbeskedet.

Fakta: Inflationen i april

Enligt måttet KPI sjönk prisökningarna i årstakt till 10,5 procent. Analytiker hade i snitt räknat med 10,6 procent, samma nivå som i mars, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

Rensat för ränteeffekter, enligt måttet KPIF, blev inflationen 7,6 procent. Det kan jämföras med 8,0 procent i mars och en snittprognos på 8,0 procent.

Prisökningarna i april var oväntat svaga även om man jämför med prisnivåerna månaden före.

Jämfört med mars steg konsumentpriserna i april med 0,5 procent, mot 0,6 procent i mars och väntade 0,6 procent. Men det mesta av denna prisökning är ränteeffekter. Rensar man bort räntan steg priserna i mars med 0,2 procent, vilket kan jämföras med en snittprognos på 0,5 procent.

Källa: SCB

Fakta: Så mäts inflationen

Det vanligaste måttet för inflations- och kompensationsberäkningar i Sverige är KPI, konsumentprisindex. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, inklusive energipriser och ränteförändringar.

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar också ett mått där effekterna av ränteförändringar tas bort, KPIF (KPI med fast ränta). Sedan 2017 är KPIF Riksbankens målvariabel för inflationen, och deras inflationsmål är 2,0 procent.

Ett tredje mått på inflationen är KPIF exklusive energi. Det kallas också underliggande inflation.

Källa: SCB

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons