Annons
Nyheter

EU svarar på USA:s stödpaket

Även EU ska ge mer stöd till grön industri, som svar på USA:s gigantiska klimatpaket.
Enklare regler och mer pengar – men också utbildning och handel – ska undvika att Europa tappar mark i konkurrensen.
Frågan är om det räcker.
EU • Publicerad 1 februari 2023
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire och Tysklands vicekansler och ekonomiminister Robert Habeck ska nästa vecka gemensamt besöka USA. Arkivfoto.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire och Tysklands vicekansler och ekonomiminister Robert Habeck ska nästa vecka gemensamt besöka USA. Arkivfoto.Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) kallar onsdagens kommissionsförslag för ett "viktigt steg". Arkivbild.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) kallar onsdagens kommissionsförslag för ett "viktigt steg". Arkivbild.Foto: Caisa Rasmussen/TT

Det mångmiljardstöd som USA:s president Joe Biden drev igenom i fjol har under lång tid skapat oro inom EU. Att USA satsar hårt på klimatomställningen har visserligen berömts. Sättet man gör det på har dock väckt farhågor om att europeiska företag inte ska kunna konkurrera på rättvisa villkor och i stället lockas att flytta över Atlanten.

Nu svarar EU-kommissionen med en egen plan.

Annons

– Vi behöver utnyttja det här tillfället. Under de närmaste åren kommer det att avgöras var och hur den utsläppsfria ekonomin kommer att utvecklas, säger ordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.

Hennes plan handlar framför allt om att snabba upp tillståndsprocesser och underlätta för statsstöd till förnybar energi och gröna investeringar.

Fyra ben

Planen står på fyra ben: enklare regler, mer finansiering, bättre utbildning och mer handel.

Kommissionen vill bland annat ge EU-länderna möjlighet att använda sig av mer pengar från redan existerande stödfonder, för att till exempel kunna ge skattelättnader till "nollutsläppsindustrin".

Senare i år kommer dessutom förslag om en "suveränitetsfond" för att få fram ännu mer pengar.

– Men den tar lite mer tid att utveckla, säger von der Leyen, som fortsatt inte nämner några summor på hur stor en sådan fond skulle kunna bli.

Olika åsikter

Förslagen riskerar dock att få ett blandat mottagande. Åsikterna går isär bland olika EU-länder om bästa sättet att hantera USA-stödet.

Inte minst är länder som Finland, Danmark och Nederländerna starkt skeptiska till fler subventioner på EU-nivå. Oron är också stor för att Tysklands och Frankrikes möjligheter att stötta den egna industrin riskerar att försämra konkurrensläget för företag och industrier i mindre EU-länder.

De två länderna spelar som vanligt en nyckelroll i sammanhanget och skickar nästa vecka den franske finansministern Bruno Le Maire och tyske ekonomiministern Robert Habeck på en gemensam resa för att diskutera USA-stödet med de styrande i Washington.

"En balansakt"

Dessförinnan kommer Habeck till Stockholm under torsdagen för att träffa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Hon kallar onsdagens förslag för ett "viktigt steg" mot ett "smart, selektivt och samlat svar" inom EU.

Annons

– Det är bra att kommissionen så pass snabbt lägger fram det här förslaget. Det är efterlängtat av många. Samtidigt så är det en balansakt. Statsstöd som motiveras enbart för att rädda större branscher att matcha stöd i andra delar av världen är generellt sett inte någon bra idé, säger Busch på telefon till TT.

Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv, är inne på samma sak.

– Det var fullt rimligt att vi förenklade och luckrade upp statsstödsreglerna med tanke på hur allvarlig situationen var i EU under pandemin, men att förlänga ett krisramverk med statsstöd ser vi som väldigt problematiskt. Det gör att vi bit för bit luckrar upp den inre marknaden. Det är långsiktigt inte rätt väg att gå, säger Stellinger till TT.

Förslag i mars

Kommissionens förslag ska närmast upp på det toppmöte som EU-ländernas stats- och regeringschefer håller i Bryssel den 9-10 februari.

Färdiga förslag väntar sedan i mitten av mars.

Som ordförandeland i EU:s ministerråd får Sverige då ett särskilt ansvar för att jämka ihop medlemsländernas åsikter. Ebba Busch tycker sig dock se en stor vilja att enas.

Den som hoppas på att EU ska ta nya stora lån för att lösa frågan får emellertid inget stöd från Sverige.

– Det finns ganska mycket pengar inom EU-systemet. Som vi ser det är det inte aktuellt med ytterligare gemensam upplåning i det här läget, säger Ebba Busch.

Fakta: Bidens klimatpaket

USA:s president Joe Biden fick tidigt i höstas igenom sitt stora stödpaket, Inflation reductions act. Paketet förkortas IRA, men har allt oftare kommit att uttalas som ett ord – Ira – för att undvika sammanblandningar med de våldsamma irländska nationalisterna i IRA.

USA-paketet innehåller enorma miljösatsningar som ska hjälpa till att driva på utsläppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelättnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon. Det är den största federala investeringen som gjorts i USA på ren energi.

Inom EU finns samtidigt stor oro för att paketet ska försämra europeiska företags konkurrensförmåga och även att företag i EU ska lockas att flytta till USA i stället för att få tillgång till stödet.

Fakta: Bidens klimatpaket

EU-kommissionen har lanserat en "grön industriplan" för att "förbättra konkurrenskraften i EU:s utsläppsfria industri och stödja övergången till klimatneutralitet".

I planen ingår löfte om att föreslå ett ramverk för utsläppsfri industri med enklare regler och stöd för gemensamma satsningar. Parallellt hänvisas till redan tidigare utlovade förslag om nödvändiga råvaror och en reform av elmarknaden.

Dessutom föreslås ytterligare tillfälliga lättnader av EU:s statsstödsregler samt möjlighet att använda pengar ur diverse tillgängliga EU-fonder. Senare i år kommer även förslag om en ny "suveränitetsfond".

Kommissionen utlovar även satsningar på utbildning av nödvändig arbetskraft och stärkt fokus på att slutföra nya frihandelsavtal.

Planen ska närmast diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer vid ett toppmöte i Bryssel den 9-10 februari.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons