Hjälparbetare i Syrien: Jag saknar ord

Husen i Aleppo var redan fallfärdiga. Bland krigets rester försökte syriska familjer återskapa sina liv, öppna butiker och skapa hemtrevnad jämte urblåsta fönster och kollapsade väggar. Nu ligger husen i ruiner.

– Människor har flyttat hem efter att ha varit interna flyktingar – oavsett hur deras hem ser ut. De har lappat och lagat, gjort så gott de kunnat med det som finns att tillgå, säger Gabriel Karlsson och tillägger:

– Hellre ett halvt raserat hus än ett tält, säger de. Det går inte att argumentera emot.

Gabriel Karlsson, svenska Röda Korsets representant i Syrien, är fortfarande chockad efter natten. Skalvet, som han för egen del beskriver som "riktigt, riktigt läskigt", kändes ända till huvudstaden Damaskus nästan 50 mil söder om jordbävningens centrum. Men hela teamet mår bra. Nu ligger fokus på att rädda det som räddas kan, särskilt i de svårast drabbade norra delarna av landet.

Syrien är sargat. Inbördeskriget som inleddes i samband med den arabiska våren 2011 har kostat hundratusentals människor livet, tvingat miljoner på flykt och lagt både ekonomi och infrastruktur i ruiner. Vartannat barn har tagits ur skolan och ett dödligt kolerautbrott rasar. I och med jordskalvet är ännu en katastrof ett faktum.

– Hur ska jag ens beskriva det... Herregud. Jag saknar ord för vad den här befolkningen får stå ut med, säger Gabriel Karlsson.

Nu för hans medarbetare en kamp mot klockan. Familjer har splittrats, skadade måste till sjukhus och de vars hem totalförstörts måste få någonstans att bo innan mörkret och temperaturen faller. Framför allt måste de som fastnat i rasmassorna grävas fram.

– De närmaste 72 timmarna är kritiska, säger Karlsson.

Efter en ovanligt mild vinter har kylan de senaste dagarna dessutom lamslagit delar av norra Syrien. Kalla temperaturer samt regn- och snöfall gör överlevarna extra utsatta.

– Vi letar efter skolor och andra byggnader som kan fungera som skydd. Men efter över tio år av väpnad konflikt finns det ingen riktig infrastruktur att tala om – inte vad gäller sjukhus heller, säger Gabriel Karlsson.

Sedan krigsutbrottet har Syriens ekonomi slagits i spillror. Landets viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – har sinat och som tillägg har de sanktioner som införts av EU och USA slagit skoningslöst mot civilbefolkningen.

Det senaste året har det syriska pundet förlorat över hälften av sitt värde. Bristen på bränsle, el och mat växer i takt med att inflationen slår i taket. FN beräknar att 90 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Efter de akuta räddningsinsatserna måste det internationella samfundet börja prata om hur sanktionerna drabbar vanliga syrier, säger Gabriel Karlsson.

– Det här är inte en humanitär kris som vi kan lösa med bara bistånd. Misären folk upplever nu är betydligt värre än för några år sedan, när konflikten fortfarande rasade. På grund av den ekonomiska krisen kan syrierna varken återuppbygga sina hus eller sina liv.

Röda Korset gör vad de kan, säger han, men sanktionerna gör det svårt att få in pengar, material och varor i Syrien. Särskilt svårt blir det att nu nå de skalvdrabbade på landsbygden.

– Bristen på bränsle har redan gjort att vi inte kan arbeta som förut. Det är inte att vi inte har råd – det finns helt enkelt inget bränsle att köpa, säger Gabriel Karlsson och fortsätter:

– Det är svårt att förklara hur sanktionerna har handikappat det här landet. Särskilt den civila befolkningen.