Annons
Nyheter

Här är kvinnorna som förhandlar med talibaner

En handfull kvinnliga förhandlare i ett rum fullt med män. Så ser könsfördelningen ut under helgens afghanska fredssamtal i Doha, Qatar.
Av regeringens 21 representanter är endast fyra kvinnor – av talibanernas noll.
Afghanistan • Publicerad 13 september 2020
Den afghanska politikern Fawzia Koofi är en av de fyra kvinnor som deltar i helgens samtal i Doha, Qatar. Arkivbild.
Den afghanska politikern Fawzia Koofi är en av de fyra kvinnor som deltar i helgens samtal i Doha, Qatar. Arkivbild.Foto: Pavel Golovkin/AP/TT

– Talibanerna måste inse att de står inför ett nytt Afghanistan som de kommer vara tvungna att lära sig att leva i, säger Fawzia Koofi, politiker och kvinnorättsaktivist som deltar i samtalen.

Hon har under sin karriär överlevt två mordförsök, en så sent som i förra månaden.

Annons

– Att vara i min roll är ovanligt för en kvinna i Afghanistan, så man måste verkligen hitta sin egen väg och kringgå alla dem som inte tror på en kvinnas plats i de här sammanhangen, fortsätter hon.

Krav på burqa

Under talibanernas styre i landet, mellan 1996 och 2001, var situationen för Afghanistans kvinnor på många sätt svår. Användandet av det heltäckande klädesplagget burka var ett krav, kvinnor portades från sina arbeten och flickor förbjöds från att gå i skolan.

I dag har situationen förbättrats, om än marginellt, och allt fler kvinnor deltar i högre utbildning och tar plats i politiken.

Landet är dock ännu en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen.

Oro för framtiden

Talibanrörelsen har en konservativ kvinnosyn och hos flera av de kvinnliga förhandlarna finns en farhåga att kompromisser med dem kan leda till att situationen för landets kvinnor försämras.

– Alla kvinnor i Afghanistan har en rädsla – att varje gång det kommer att ske en politisk förändring i landet så kommer det att leda till att kvinnor far illa, säger Fatima Gailani, expert på islamsk lag, som även hon deltar i samtalen.

– Jag vill se ett Afghanistan där man inte fruktar för sin säkerhet. Om vi inte uppnår det nu kommer det aldrig att ske, säger hon avslutande.

Rättad: I en tidigare version av artikeln förekom en felaktig siffra. Rätt är att 21 personer ingår i den afghanska regeringsdelegationen.

Fakta: Kvinnors rättigheter i Afghanistan

Afghanistan räknas som ett av världens farligaste länder för kvinnor. Utbrett sexuellt och fysiskt våld, väpnade konflikter, kvinnlig omskärelse och brist på sjukvård och utbildning hotar allvarligt kvinnors hälsa och liv, enligt en undersökning av amerikanska Thomson Reuters Foundation från 2019.

24 procent av landets kvinnor är läskunniga, och bara 13 procent yrkesarbetar. Nästan inga kvinnor äger egen mark. Hisnande 87 procent uppger att de någon gång har drabbats av könsrelaterat våld.

Sedan talibanernas styre kollapsade 2001 har situationen dock förbättrats stadigt.

Antalet barn som går i skolan har ökat från 1 miljon till 8,2 miljoner, varav andelen flickor har ökat från nära inga till 40 procent. Antalet utbildade barnmorskor har tredubblats, vilket har minskat mödradödligheten med flera hundra procent.

Kvinnor deltar också i högre grad än någonsin i beslutsfattande organ. 28 procent av ledamöterna i parlamentet är kvinnor. Det är en högre siffra än till exempel Kanada, vars kvinnliga ledamöter utgör 27 procent av parlamentet.

Källor: Sida, UN Women, Svenska Afghanistankommittén, Världsbanken

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons