Annons
Nyheter

Här är de vanligaste missförstånden om elen

Ska jag tvätta på natten, ladda bilen efter klockan 22 eller köpa nytt energisnålt kylskåp? Nja, det är inte där pengarna för elförbrukningen rinner iväg. Här är de vanligaste missuppfattningarna om hur elräkningen hålls nere.
Ekonomi • Publicerad 17 augusti 2022
Ska kylen bytas ut om den ser ut så här? Kylskåp i Nordiska museets "folkhemslägenhet”. Arkivbild.
Ska kylen bytas ut om den ser ut så här? Kylskåp i Nordiska museets "folkhemslägenhet”. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Fördelning av elförbrukningen i procent från en eluppvärmd villa med en förbrukning av 20 000 kWh per år.
Fördelning av elförbrukningen i procent från en eluppvärmd villa med en förbrukning av 20 000 kWh per år.Foto: Anna-Lena Lindqvist
För de flesta lönar det sig inte att tvätta på natten. Arkivbild.
För de flesta lönar det sig inte att tvätta på natten. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT
"Släck ljuset! Tänk på elräkningen!" Nja, det är inte några lysande lampor som spräcker elbudgeten. Arkivbild.
"Släck ljuset! Tänk på elräkningen!" Nja, det är inte några lysande lampor som spräcker elbudgeten. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
Spelkonsoler, datorer och tv-apparater på standby – nej, det drar inte så mycket. Arkivbild.
Spelkonsoler, datorer och tv-apparater på standby – nej, det drar inte så mycket. Arkivbild.Foto: Håkon Mosvold Larsen

Till hösten och vintern vi kan räkna med skyhöga elpriser, enligt bedömare. Rysslands krig innebär också en gaskris för Europa, och eftersom energisystemet hänger samman i Europa så påverkar det även oss.

Gaspriserna i Europa och vädret här hemma i höst avgör hur stora våra elräkningar blir, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Annons

– Blir det en regnig och blåsig höst så blir prisökningen mindre, säger han.

Just nu gruvar sig många inför kommande elräkningar, och funderar på hur det går att minska förbrukningen. Men se upp. Det finns en hel del missförstånd.

Billig el på natten

Om man närstuderar elpriserna på den nordiska elmarknaden Nord Pool så är det tydligt att priserna är lägre på natten. Men det är inte på det sättet som de allra flesta av oss köper vår el av elbolagen, förklarar Johan Sigvardsson.

– Privatpersoner har det som kallas schablonavtal. Då betalar men ett medelvärde för månaden i efterskott.

Det finns några få privatpersoner som har elavtal där priset sätts timme för timme. Då lönar det sig att ladda bilen, tvätta och dra på värmen på natten. Men så är det alltså inte för de allra flesta.

– Det är mindre än 1 procent av elkunderna som har sådana timprisavtal, säger han.

Det finns dock elbolag som säljer elavtal med timpris, och appar som gör det lättare att hålla koll på när elen är billigast.

Det är också bra för elnäten med en jämnare förbrukning över dygnet. Att det är dyrare på dagarna beror på att fler förbrukar el då. Men det finns en lite egendomlig baksida med olika priser i förhållande till förbrukningen under dygnet. Elen kan ju inte lagras i ledningarna.

– Moderna vindkraftverk kan stängas av då priset är som lägst. Det bli så att vindkraft kannibaliserar på sig själv. Då priset är lågt får kraftbolagen mindre betalt, och stänger då av kraftverken, säger Johan Sigvardsson.

Bundet elavtal

El till fast pris är något som många funderar över, men faktum är att det inte är alla elbolag som erbjuder sådana nu. När spannet mellan billigaste och dyraste elpriset är så jättestort blir det för riskfyllt för elbolagen.

Annons

– De flesta vanliga elbolag har tvingats gå ifrån det nu. Det är bara de riktigt stora som erbjuder det, säger Johan Sigvardsson.

Dessutom blir det dyrt för konsumenten. Elbolagen tar betalt för sin risk. Men fördelen för elkunden är att veta vad elen kommer att kosta.

Släcka lampor

Under oljekrisen 1973 uppmanades alla att släcka ljuset där man inte var, och att spara på el. Men det där med släckta lampor kan vi glömma.

– Det är helt annat nu. De flesta lampor är led-lampor. De drar bara 10 procent av elen för en gammal glödlampa, säger Lars Ejeklint, energirådgivare på Vattenfall.

Apparaterna på

Lars Ejeklint konstaterar att det inte gör mycket till eller från på elräkningen om apparaterna får stå på.

– Datorer och sådant drar inte mycket. Men visst är det bra att tänka sig för. I många länder lever folk i elfattigdom, de har inte råd med ens den nödvändiga elen.

En vanlig myt är att en tv-apparat förbrukar mycket el när den stängs av med fjärrkontrollen. Fast det stämmer inte, enligt Lars Ejeklint. En modern tv har en standby-förbrukning på under en krona per år.

Han tycker ändå att det kan vara vettigt att stänga av då man inte använder apparaterna.

– I många hem finns flera tv-apparater, som ofta står på och "pratar ut i luften". Man kan ju stänga av då de inte används, men man gör inte de stora klippen på det.

Energislukande hushållsmaskiner

En och annan funderar nog över det där med vitvaror, och om det är smart att byta ut gamla grejer nu när elen är så dyr. Fast enligt Lars Ejeklint är det inte heller vitvarorna som knäcker elkunderna.

Annons

I alla fall inte om kylen eller frysen är nyare än tio år, tycker han. En kyl eller frys drar bara en liten bråkdel av elen för en eluppvärmd villa, förklarar han, och att byta ut fungerande grejer bara för att spara el tjänar man inte på.

– Om de behöver bytas ut av andra skäl ska man titta på energimärkningen, man ska ju ha dem i 10, 15 år, och på den tiden kan det bli en del el att spara, säger Lars Ejeklint.

Fakta: Här är hushållens elslukare

Ett vanlig, genomsnittligt villahushåll med eluppvärmning förbrukar 20 000 kWh per år.

Av det går hälften till uppvärmning. Varmvatten och hushållsel delar på den andra halvan av elförbrukningen. Därför – de riktigt stora pengarna att spara finns inte att spara på sådant som lyse och vitvaror. I stället handlar det om att effektivisera uppvärmningen och att spara på varmvattnet.

Källa: Vattenfall

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons