Grövsta brottet hittills i domstol
Åtal väcktes på måndagen mot en man som misstänks ha rekryterat mördare till, och deltagit i, massakrer på tiotusentals människor under folkmordet i Rwanda 1994.
Åklagarna beskriver hur den åtalade 54-årige mannen – svensk med bakgrund i Rwanda – deltog i flera massakrer i länet Kibuye i väster. Mannen, från majoritetsfolket hutu, ska ha skjutit med automatvapen in i folkmassor med civila från tutsiminoriteten. Det rör sig om flera brottsplatser med tusentals offer vid varje. De följer en folkmordsstrategi som var "mardrömslik", säger åklagaren Magnus Elving.
– Människor blev först angripa av paramilitära grupper och banditgäng. De sökte då myndigheternas skydd och blev till och med anvisade att gå till skolan, stadion, eller kyrkan. Men det ingick i strategin att samla in dem. Så blev de omringade av poliser, gendarmer, militärer, politiker, milis och civilpersoner som sedan genomförde vad de hade tänkt.
Värva mördare
Män, kvinnor och barn föll offer när tutsiminoriteten bokstavligen skulle utrotas. Mördarna använde skjutvapen, granater, macheteknivar, spjut, påkar och andra tillhyggen enligt åtalet. I en kyrka röktes människorna ut innan de fick sätta livet till.
Den åtalade har under attackerna "uppsåtligen medverkat till att beröva tusentals människor livet", skriver åklagarna. Brottsrubriceringen är grövsta tänkbara – folkmord.
Elving beskriver den åtalade som en informell, lokal ledare.
– Han var en högt utbildad person, en lärare som utan tvekan hade en auktoritet som han använde för att exempelvis värva personer, ofta unga människor, som kunde vara med i de här massakrerna. Plus att han själv aktivt har deltagit i bland annat fyra stora massakrer.
Förnekar brott
54-åringen riskerar livstids fängelse och nekar till att ha utfört handlingarna. Hans advokat Tomas Nilsson anser att bevisläget är svårt eftersom det rör en mycket kaotisk tid med tusentals gärningsmän för 18 år sedan.
– Att då avgöra och framför allt säkra bevisning om vem som agerade så här långt efteråt är utomordentligt svårt.
Folkmordet har också lett till hämndbegär och ryktesspridning, påtryckningar och belöningar för uppgifter, påpekar advokaten.
Omkring 800 000 människor dödades på 100 dagar.
Folkmord
I dagligt tal används termen folkmord ofta för omfattande dödande av civila i ett land, men internationellt har folkmord bara utdömts i två fall: massakern i bosniska Srebrenica 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. En förklaring är att den juridiska termen folkmord inte fanns före andra världskriget.
Enligt FN:s folkmordskonvention från 1948 innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp". Det kan begås på fem sätt: genom att döda, att åsamka allvarlig fysisk eller psykisk skada, att avsiktligt skapa förgörande levnadsomständigheter, att förhindra barnafödande och att med tvång bortföra barn.
